Vår historia

 Forska Utan Djurförsök bildades 1964, då under namnet Nordiska Samfundets Stiftelse För Vetenskaplig Forskning utan Djurförsök. Johan Börtz var stiftelsens första ordförande och hans fru Ellen Börtz vår första sekreteraren. (Bilden.)

De första forskningsanslagen delades ut 1971 och stiftelsen blev därmed först i Sverige - och bland de första organisationerna i världen - att ge forskningsanslag specifikt inriktade på att ersätta djurförsök med alternativa metoder.

Diskussionerna om stöd till alternativ till djurförsök kom igång bland djurförsöksmotståndare i Europa och USA redan under 50-talet. De brittiska forskarna William Russell och Rex Burch gav 1959 ut boken The principles of Humane Experimental Techniques, för att beskriva en ny strategi för att minska försöksdjurens lidande. I boken presenteras för första gången de s.k. 3 R:en: refine, reduce och replace. Författarna menade att djurförsöken så långt som möjligt skulle ersättas med alternativa metoder (replacement). Kvarvarande försök skulle planeras så att färre djur behövdes (reduction) och metoderna skulle förfinas (refinement ) för att minska lidandet.
En historik av Folke Jacobsson (827,3 kB)

Inspiration från England

I England försökte organisationer som arbetade mot djurförsök att få staten att satsa på att utveckla alternativ till djurförsök, men man fick blankt nej från regeringshåll. Då tog man istället initiativ till att bilda en stiftelse (Dr Hadwen Trust) i syfte att stödja utvecklingen av alternativ till djurförsök. Det var med inspiration från England som dåvarande Nordiska Samfundet mot plågsamma djurförsök (numera Förbundet Djurens rätt) bildade Stiftelsen Forskning utan djurförsök (namnet var vid bildandet Nordiska Samfundets Stiftelse för vetenskaplig forskning utan djurförsök).

Stiftelsen bildas

Startkapitalet var 11 100 kr och stadgarna angav i ändamålsparagrafen att: "Stiftelsen har till ändamål att främja sådan för folkhälsan eller djurhälsan bedriven vetenskaplig forskning, där djurförsök inte kommer till användning. Väsentligt är att Stiftelsen med sin verksamhet befordrar utvecklandet av sådana rön och metoder att användningen av försöksdjur, i synnerhet för plågsamma försök, nedbringas med sikte på total avveckling."

Vår Stiftelseurkund - protokollet från det allra första styrelsemötet (78,7 kB)

Med gåvor och arv från allmänheten

Pengarna till verksamheten kom, då liksom nu, från allmänheten genom gåvor och arv. Först 1971 hade tillräckligt med pengar samlats ihop för att de första forskningsanslagen skulle kunna delas ut (41.500 kr). År 1973 fick stiftelsen ett stort ekonomisk tillskott genom ett arv från Blanche Lindegren på Lidingö. Med detta arv kom stiftelsen att disponera ca en halv miljon kronor per år att fördela i anslag. Därmed kunde anslagen öka i både belopp och antal, samtidigt som inriktningen på projekten som fick anslag breddades.

Här kan du se den första presentationsfolder som togs fram med syfte att samla in pengar från allmänheten:

Hjälp vetenskapen forska utan djur! (1116,6 kB)

År 2004 firades 40-årsjubileum. Sedan starten har vi delat ut drygt 29 miljoner kronor i forskningsanslag. Vi har även påverkat politiskt, arrangerat konferenser, hållit föredrag på universitet, delat ut forskningspriser och gett anslag till en mängd olika informationsprojekt för att sprida information om alternativ till djurförsök.

2008 ändrades namnet till Forska Utan Djurförsök för att få ett kortare och mer direkt namn. Då ändrades även den grafiska profilen.

Forska Utan Djurförsök är den enda organisationen i sitt slag i Sverige, dvs som uteslutande arbetar med djurförsöksfrågan och har som mål att djurförsök ersätts med andra metoder.

År 2004 firade vi 40-årsjubileum. Läs om de första 40 åren i vår jubileumsskrift:

Forska Utan Djurförsök 1964-2004.pdf (227,5 kB)