Projekt som fick forskningsanslag från Forska Utan Djurförsök 2011
Totalt 13 projekt får forskningsanslag från Forska Utan Djurförsök 2011. Av dessa är det fyra projekt som får stöd för första gången, medan nio är pågående projekt som får fortsatt stöd.
Fler än 500 ansökningar om forskningsanslag har beviljats medel från Forska Utan Djurförsök sedan 1970-talet. En del har fått anslag vid ett enskilt tillfälle, medan andra projekt fått stöd under flera år. Totalt har mer än 30 miljoner kronor delats ut till forskning.
Forska Utan Djurförsök är ofta en av de första bidragsgivarna till innovativa projekt som har små möjligheter att få anslag från annat håll. Många projekt skulle aldrig bli av om inte vi fanns. Hjälp oss gärna att stödja mer forskning genom att skänka en gåva >>
Nya projekt som får forskningsanslag 2011
Renee Gardner, Karolinska institutet
"Utveckling av test för immunotoxicietet med epidemiologiska humandata som "Golden Standard"
Kemikalier som används bl.a. inom industrin, och i läkemedel testas ofta på djur för att ta reda på kemikaliernas effekter på människor. Detta innebär ofta ett stort lidande för djuren. Syftet med detta projekt är att undersöka om det går att se kemikaliers skadliga effekter på immunsystemet genom att testa dem på mänskliga immunceller. Kemikalien arsenik, som är känd för att försämra det mänskliga immunförsvarets funktion, kommer att testas. Resultaten kommer sedan att jämföras med studier gjorda på barn i Bangladesh, som utsatts för hög arsenikhalten i miljön. Om det visar sig att testet baserade på mänskliga immunceller fungerar så bör det även kunna användas för att undersöka andra kemikaliers effekter. Detta skulle ge en snabbare och effektivare metod för att studera kemikaliers påverkan på immunsystemet, och dagens djurförsök kan därmed undvikas.
Sara Lindén, Göteborgs universitet
"Utveckling av artificiella slemhinnor för studier av mag-tarmkanalens försvar mot bakterier".
Människokroppen har på insidan slemhinnor som uppgår till en yta på omkring 400 m². Dessa slemhinnor skyddar kroppen mot infektioner genom att slemlagret hela tiden förnyas och på så sätt forslar bort skadliga bakterier och andra organismer. Slemhinnorna är kroppens första skyddsbarriär och det är därför viktigt att studera dessa. I dagsläget används dels djurförsök, men också tester på mänskliga celler i laboratorium. Båda dessa metoder har dock nackdelar eftersom de inte helt kan efterlikna slemhinnorna i människokroppen. Syftet med detta projekt är att utveckla konstgjorda slemhinnor som på ett realistiskt sätt kan användas för att studera hur bakterier och kroppens slemhinnor påverkar varandra. Utvecklingen av dessa slemhinnor kommer både att minska antalet djurförsök, och öka förståelsen för hur specifika bakterier kan påverka och infektera människan.
Lena Palmberg, Karolinska institutet
"En tredimensionell modell med nyisolerade humana celler från luftvägarna, som exponeras med ny teknik för nanopartiklar från bilar kan ersätta djurförsök".
Syftet med detta projekt är att utveckla en tillförlitlig modell för att kunna studera hur människans luftvägsslemhinna påverkas av nanopartiklar. Det har visat sig att nanopartiklar av grundämnet Palladium frigörs från bilars katalysatorer, men det är inte känt vilka effekter det har på människans luftvägar. En 3D-modell har tagits fram där odlade celler kan användas för att efterlikna miljön i människans luftvägar. Genom att använda celler som tagits från mänskliga luftvägsslemhinnor ska nu en ännu bättre modell utvecklas. Dessa celler har kvar sina ursprungliga egenskaper från människokroppen. För att utsätta cellerna för nanopartiklar av Palladium så kommer man använda så kallad "dustgun" teknik. Tekniken kommer att modifieras för att göra nanopartiklarna luftburna och för att kunna använda tekniken tillsammans med 3D-modellen. Genom denna kombination erhålls förhoppningsvis en tillförlitlig testmetod för att studera nanopartiklars påverkan på mänskliga luftvägsslemhinnor. Med en säker testmetod kan man på sikt ersätta de djurförsök som nu används för att studera nanopartiklar. En förbättrad 3D-modell ger även möjlighet att minska antalet djurförsök för att studerar samspelet mellan celler och deras miljö.
Cecilia Clemedson, AdvocoTox consulting AB
"Utvidgad analys av in vitro data från ACuteTox-projektet genom användning av human toxicitetsdata".
ACuteTox är ett stort EU-projekt som avslutades i mitten av 2010. Syftet var att ta reda på om cell- och datamodeller kan användas istället för djurförsök, för att pröva olika ämnens akuta giftighet för människor. Idag utförs testerna främst på råttor och är oftast mycket plågsamma. Det kan ifrågasättas om dessa djurtester verkligen är användbara för att se vilka ämnen som är akut giftiga för människor. Eftersom resultaten från ACuteTox inte gav tydliga svar på om cell- och datamodeller kan användas istället för djurtester, så kommer man i det här projektet göra en utökad analys av datamaterialet från ACuteTox. Data från cellmodellerna kommer att jämföras med giftighetsdata för människor, vilka togs fram från olika databaser av Forska Utan Djurförsök inom ramen för ACuteTox. Förhoppningen är att kunna ta fram ett säker test bestående av endast 3-5 celltester. Om denna kombination av testmetoder godkänns så måste de plågsamma djurförsöken som utförs idag upphöra.
Pågående projekt som får fortsättningsanslag 2011
Erik Ullerås , SLU, Uppsala
"Utveckling av ett in vitro test för effekter av hormonstörande kemikalier på tidig manlig könsutveckling"
Det finns ett behov av att ta fram nya alternativa metoder för att snabbare och effektivare kunna göra reproduktionsstudier hos människa. Det här projektet syftar till att utveckla en cellbaserad testmetod för att kunna studera olika kemikaliers effekt på produktion av manliga könshormoner och därmed på manlig fortplantning. Bland annat så använder man sig av en hormonproducerande celltyp från människa, samt ett transportprotein som styr hormonproduktionen. Resultat har visat att ämnen som till exempel växtöstrogener, paracetamol (det verksamma ämnet i alvedon) samt bisfenol A (som finns i plast och kassakvitton) minskar den manliga produktionen av könshormoner. Det har även visat sig finnas fler cellmekanismer för hormonstörande effekter vilket kommer att undersökas ytterligare. Målet är att få fram en kvalitativ cellbaserad testmetod som kan godkännas för att testa effekter på manlig fortplantning, vilket skulle minska behovet av djurförsök vid reproduktionsstudier.
Anna Forsby , Stockholms universitet
"Neuronal cellmodell för detektion av milt ögonirriterande kemikalier".
En cellbaserad testmetod, NociOcular, har utvecklats för att upptäcka milt ögonirriterande kemikalier. Metoden går ut på att ta reda på om en kemikalie eller kemisk produkt ger upphov till smärta i ögonen. Detta sker genom att man undersöker om kemikalien aktiverar speciella nervceller, som i människokroppen bland annat reagerar på det verksamma ämnet i chili. Till sin hjälp använder man cellkulturer med speciellt framtagna nervceller som reagerar på flera olika kemiska och fysiska signaler. Omkring 20 olika kemikalier som används i hygienprodukter har hittills testats, men målet är att testa många fler för att kunna säkerställa metodens kvalitet. För att testmetoden ska godkännas för lagstadgad testning måste den sedan genomgå en formell utvärdering. En ansökan kommer att lämnas in till Europeiska Centret för Validering av Alternativa Metoder (ECVAM), under 2011, för att få testmetoden formellt utvärderad och förhoppningsvis godkänd. Om metoden godkänns så finns det goda chanser att det nuvarande plågsamma ögonirritationstestet som utförs på kaniner helt kan upphöra.
Roland Grafström, Karolinska institutet
"Systembiologi och toxikogenomik för in vitro prediktion av kemikalietoxicitet".
Målsättningen i projektet är att ta reda på om testning av kemikalier som stör funktionen av människans gener, kan göras på cellodlingar med mänskliga celler istället för på djur. För att undersöka detta kommer man att använda kemikalien formaldehyd, ett giftigt ämne som klassats som cancerframkallande för människor. Genom att använda celler som tagits från munslemhinnan hos människor, och utsätta dessa för olika mängder formaldehyd, så ser man hur stor koncentration som krävs för att skada cellerna. Sedan studeras funktionen hos cellernas gener för att få fram en helhetsbild av formaldehyds giftighet. Denna information kommer att jämföras med resultat från motsvarande djurförsök och cancerstudier hos både djur och människa som redan finns publicerade av andra forskargrupper. Förhoppningen är att denna metod ska kunna användas istället för djurförsök, för att testa kemikaliers giftighet och för att få fördjupad kunskap om hur cancer uppkommer.
Maria Karlgren , Uppsala universitet
"In vitro-modeller för prediktion av läkemedelsinteraktioner".
I utvecklingen av nya läkemedel är det viktigt att veta hur dessa transporteras och omvandlas i kroppen, och om ett visst läkemedel påverkar ett annat. Levern är ett av kroppens viktigaste organ för detta. Tyvärr finns det idag inga bra cellmodeller för att studera transport av läkemedel i levern, och därför använder läkemedelsutvecklarna djurförsök trots att djurförsöken stämmer dåligt överens med människa. För att studera metabolism (omvandling) av läkemedel i kroppen så finns det bättre cellmodeller, men i levern sker en samverkan mellan transport och metabolism. Det leder till en ökad risk för att ett läkemedel påverkar ett annat, med minskad läkemedelseffekt eller biverkningar som följd. Med detta projekt så vill man skapa olika cellmodeller för både transport och metabolism av läkemedel i levern. Då kan samspel mellan läkemedel studeras bättre och man hoppas få en mer tillförlitlig bild av ett läkemedels effekt och omvandling i kroppen. Det skulle också leda till att de djurförsök som används idag helt eller delvis kan ersättas.
Maris Lapins , BMC, Uppsala universitet
"Design av selektiva hämmare av proteinkinaser med användning av proteokemometri".
Inom läkemedelsindustrin används ett stort antal djurtester för att studera läkemedelseffekter. Ett exempel är inom cancerforskningen där djuren smittas med cancerceller för att de ska utveckla tumörer som man kan testa läkemedlen på. En viktig beståndsdel i utvecklingen av cancer är olika enzymer (proteiner) som styr över cellernas tillväxt, specialisering, överlevnad och död. Detta projekt kommer att använda sig av nyutvecklade storskaliga datamodeller där man kan studera enzymers fysiska och kemiska egenskaper. Modellerna har visat sig vara mycket exakta och tillförlitliga. Genom att använda modellerna för att designa nya molekyler som kan hämma specifika enzymer, så hoppas man kunna få fram nya läkemedel som kan användas som cancermediciner. Det skulle leda till bättre och mer specifika läkemedel med färre biverkningar. Eftersom datamodellerna kan användas generellt för att studera många olika molekyler, enzymer och proteiner, så är möjligheten till minskad djuranvändning stor inom många olika områden. Allt ifrån läkemedelsutveckling till biologisk industri samt forskning.
Malin Lindstedt , Lunds universitet
"Studier av allergeners effekt på dendritiska celler - bas för in vitro test av kemikaliers förmåga att orsaka sensibilisering"
Projektets syfte är att minska användningen av djurförsök då man testar om en kemikalie kan leda till allergiska reaktioner. Målsättningen är dels att hitta de cellmekanismer som leder till att vårt immunförsvar reagerar på allergiframkallande ämnen, samt att utveckla och utvärdera en cellmodell som kan förutsäga vilka ämnen som kan leda till en allergisk reaktion. Modellen är baserade på en typ av mänskliga immunceller vars uppgift är att känna av omgivningen och kommunicera detta till immunsystemet. Modellen har hittills visat sig vara mycket tillförlitlig med en säkerhet upp mot 98 %. För att kunna använda testmetod för lagstadgad testning så måste den godkännas. Den kommer därför att utvärderas ytterligare genom att fler kemikalier kommer att testas och resultaten jämföras med data från publicerade djurstudier. Under 2011 så kommer modellen att presenteras för Europeiska Centret för Validering av Alternativa Metoder (ECVAM). Ett godkännande har bra förutsättningar att minska antalet djurförsök inom allergistudier.
Matts Olovsson , Uppsala Universitet
"Utveckling av nya metoder för detektion av endokrinstörande kemikaliers effekter på human livmoderslemhinna och därmed på kvinnlig fertilitet"
Hos människor misstänks fortplantningsorganen vara mycket känsliga för miljöföroreningar och kemikalier med hormonstörande egenskaper. Kunskapen om dessa ämnen är fortfarande begränsad och de flesta studier kommer från djurförsök eller vilda djur. Dessutom så finns det idag ingen godkänd cellmodell för att studera effekten av hormonstörande ämnen på människans fortplantning. Detta projekt vill åtgärda denna brist genom att utveckla en cellmodell där man använder sig av celler från människans livmoderslemhinna. Kvinnlig fortplantningsförmåga är beroende av flera kroppsliga mekanismer och att dessa sker i rätt tid. Genom att studera kemikaliers påverkan på kvinnlig fortplantningsförmåga på mänskliga celler så kan man få bättre kunskap om ämnet. Förhoppningen är även att modellen kan godkännas som testmetod och på så sätt minska antalet djurförsök.
Michael Stigson , BMC, Uppsala universitet
"Mekanismbaserad in vitro-testning för teratogenicitet".
Projektet syftar till att utveckla celltester som redan på ett tidigt stadium kan peka ut läkemedel och andra kemikalier som kan förväntas framkalla fosterskador. Idag används ett stort antal djur till dessa tester och inom läkemedelsutveckling görs dessa tester relativt sent. Om det visar sig att ett läkemedel eller en kemikalie riskerar att ge fosterskador så får det inte släppas på marknaden. Genom att identifiera problematiska ämnen tidigt så kan djurförsöken minskas. Förhoppningen är att skapa en testmetod där djurprodukter inte används alls. Man har hittills lyckats bra i försöken med att använda speciella stamceller. Cellerna odlats fram helt fritt från djurprodukter och det finns goda chanser att cellmodellen ska kunna användas som en testmetod. Genom att studera specifika cellmekanismer så kan man tidigt påvisa vilka effekter en kemikalie eller ett läkemedel har på fosterutvecklingen, och man slipper därmed testa skadliga ämnen på djur.
Mattias Svensson, Karolinska institutet Huddinge
"Utveckling och användning av humana lungvävnadsmodeller för studier av infektioner i luftvägarna".
Att studera immunsystemets mekanismer i samband med inflammationer och infektioner är ofta svårt hos människor. Därför används olika djurmodeller, då man vill studera vävnadsspecifika cellmekanismer vid en infektion eller inflammatorisk sjukdom. Till exempel så har man tidigare använt möss där en eller flera gener satts ur spel. Denna projektgrupp har utvecklat en modell med mänsklig lungvävnad där man kan studera immunceller i en miljö som återspeglar den i människokroppen och därmed få tillförlitliga resultat. Genom att modifiera immuncellernas gener så kan man använda modellen för att utföra studier som tidigare endast varit möjliga på djur. Detta gör att man sannolikt på sikt kan minska en hel rad olika djurförsök. Målet är att vidareutveckla modellen så att den blir användbar inom fler områdenoch därigenom leda till ytterligare minskning av antalet djurförsök.
I menyn till vänster kan du klicka dig vidare för att läsa om projekt som fått anslag tidigare år.
