Projekt som får forskningsstöd 2009-2010
Totalt tio projekt har hittills fått forskningsstöd under 2009-2010. Ett av de nyaste projekten, som utförs vid Karolinska Universitetssjukhuset, innebär stora möjligheter att ersätta djurförsök inom medicinsk forskning för att studera immunförsvarets reaktioner på infektioner.
- Det har skett en explosionsartad utveckling av ny teknik för att odla och studera celler de senaste åren. Vi vill visa att det med lite nytänkande går att ersätta många djurförsök inom biomedicinsk forskning, säger Cecilia Clemedson. Det här är bara ett exempel på hur modern teknologi kan användas. Många fler djurförsök skulle kunna ersättas om det bara fanns mer pengar tillgängligt för de forskare som arbetar med dessa nya tekniker.
Flera av projekten som fått forskningsstöd har som mål att få fram nya och bättre metoder för att testa kemikalier. Metoderna kommer också att kunna användas för att testa t.ex. läkemedel. Nya giftighetstester är ett högprioriterat område eftersom ett nytt regelverk för registrering av kemikalier inom EU kommer kräva tiotals miljoner djur i försök.
Det pratas mycket om riskerna med kemikalier som stör vår hormonbalans, men det saknas bra testmetoder. Dagens djurtester ger inte ett bra underlag för att bedöma riskerna för människor. Behovet av bättre, djurförsöksfria testmetoder är alltså mycket stort. Vi ger därför anslag till två projekt som har som mål att ersätta djurtester för att undersöka vilka ämnen som stör reproduktionen.
Ett annat prioriterat projekt syftar till att använda celler istället för försöksdjur för att utveckla nya och bättre cancerläkemedel.
Nytänkande kan ersätta djurförsök inom immunologisk forskning
Det görs många djurförsök för att studera immunförsvaret och infektioner. Dr Mattias Svensson vid Karolinska universitetsjukhuset i Huddinge har forskningsresultat som indikerar att en avancerad cellmodell skulle kunna ersätta en hel del av dessa djurförsök.
Forskargruppen fokuserar på kroniska luftvägssjukdomar. De ska utveckla en tredimensionell modell av lungvävnad, med hjälp av olika typer av odlade mänskliga celler. Genom att manipulera cellerna och sedan infektera dem med tuberkulos och sjukhussjuka-bakterier (MRSA), kommer de att kunna studera effekterna av infektionerna och kroppens försvar. För att kunna avgöra hur olika celltyper reagerar kommer man att färga cellerna med "självlysande" protein. I modellen ska det för första gången gå att studera cellernas förflyttningar, aktivering, död och delningar medan de inträffar. Projektet, som är unikt och nytänkande på många sätt, innebär stora möjligheter att ersätta fler djurförsök inom medicinsk forskning samtidigt som det kommer att ge unik kunskap om olika sjukdomsmekanismer.
Viktig forskning för framtidens kemikalietestning utan djurförsök
Att formaldehyd är giftigt och orsakar cancer, är väl känt. Professor Roland Grafströms forskargrupp vid Karolinska Institutet ska använda existerande kunskap om formaldehyd för att ta fram nya och bättre metoder för att testa kemikaliers giftighet utan djurtester. De ska med ny avancerad teknik studera hur mänskliga celler påverkas av formaldehyd, för att ta fram en detaljerad bild av hur ämnet stör cellens normala funktioner. Det är främst mekanismer som kan leda till cancer och cellens eget försvar mot giftigheten som ska studeras.
- Forskningsprojektet förväntas ger viktig kunskap för att utveckla nya metoder för giftighetstestning, säger Cecilia Clemedson. Framtidens kemikalietester kommer att ske i automatiserade system med avancerade celltester. Det kommer att bli både snabbare, billigare och ge bättre kunskap om giftighet för människor. Men då krävs mer kunskap om exakt hur giftiga ämnen påverkar på cellnivå, förklarar Cecilia Clemedson, fil dr i neurotoxikologi och ordförande i Forska Utan Djurförsök.
Nervcellsmodeller ska ersätta djurfoster i giftighetstester
Dr Anna Forsby och hennes forskargrupp vid Stockholms universitet får anslag till ett nytt projekt för att ta fram nervcellsmodeller för att undersöka akut giftighet av kemikalier. Forskargruppen fick stöd från oss tidigare för ett liknande projekt. Nu ska man gå vidare och använda fler analysmetoder och byta till en stamcellslinje, för att bättre kunna mäta effekten av kemikalier på livsviktiga cellfunktioner i nervceller.
Andra forskare har visat att det går att ersätta de mycket plågsamma djurförsöken med en modell med hjärnceller från avlivade råttfoster. Men Anna Forsby tror att de har stora möjligheter att utveckla en ny, ännu bättre metod, som inte kräver avlivning av dräktiga råttor och deras foster.
Utveckling av effektivare cancerläkemedel med manipulerade mänskliga celler
Anna Fyrberg, Hälsouniversitetet, Linköping
Läkemedel för patienter med blodcancer kan sluta fungera efter en tid. Det beror på att enzymer som aktiverar läkemedlen i cellen minskar. Forskning på genförändrade möss har inte lyckats lösa problemet. Anna Fyrberg utvecklar ett system för att istället studera nya cellgifter i odlade mänskliga celler som manipuleras för att fungera som modeller för patienterna.
Ögonirritationstester i cellmodell
Anna Forsby, Stockholms universitet
Kemikalier droppas i ögonen på kaniner för att undersöka om det svider, kliar eller får ögonlocken att svullna. Anna Forsby har utvecklat en cellmodell som för första gången gör det möjligt att testa om ett ämne eller produkt ger mild irritation i ögonen, helt utan djurförsök. Nu ska modellen utvärderas innan den kan ingå i en kombination av djurfria testmetoder och lanseras som ett fullgott alternativ till djurtesterna.
Modell för allergitest med odlade mänskliga celler
Malin Lindstedt, Lunds universitet
Malin Lindstedts forskargrupp har utvecklat en modell med odlade mänskliga celler för att testa olika kemikaliers allergirisk. Forskargruppen deltar i ett stort EU-projekt, där satsningar ska göras på de modeller som har störst möjlighet att utvecklas till en fungerande testmetod. Lindstedts modell är en av tre modeller som valts ut!
Forskargruppen har visat att deras modell med mänskliga celler, kan skilja mellan ämnen som orsakar allergi, sådana som ger lokal irritation och ofarliga ämnen. Forskarna har nu fått 20 kemikalier från EU:s center för alternativ för att utvärdera om cellerna med tillräckligt stor säkerhet kan visa vilka av dessa som ger allergier. I så fall finns hopp om att testet ska kunna ersätta de tiotusentals möss och marsvin som används för att undersöka om kosmetikaingredienser och produkter som hushållskemikalier, färger i textiler, nytt bläck till pennor mm ger allergier.
Forskning om galnako-sjukan i cellkulturer
Tommy Linné, Statens Lantbruksuniversitet, Uppsala
Vid forskning om prioner och prionsjukdomar, som t.ex. galnako-sjukan och scrapie, används bl.a. genförändrade möss som får prover från sjuka djur insprutat i sina hjärnor. Tommy Linné utvecklar metoder för att istället studera prionprover i cellkultursystem.
Cellmodeller ska visa vad som händer med läkemedel i levern
Maria Karlgren, Uppsala universitet
Maria Karlgren utvecklar cellodlingsmodeller för att studera hur läkemedel och andra ämnens transporteras in och ut ur levern, och hur de omvandlas där. I modellerna, som är baserade på mänskliga celler, ska man också studera effekterna av att kombinera flera olika läkemedel. Idag studeras detta i olika djurförsök under utvecklingen av nya läkemedel, men resultaten är mycket svåra att översätta till människa.
Donerade livmoderceller ska ge kunskap om hormonstörande kemikalier
Matts Olovsson och Anneli Stavreus-Evers, Uppsala universitet
Matts Olovssons forskningsgrupp studerar hormonpåveran av kemikalier. De använder livmoderceller från kvinnor som donerar dem i samband med operationer. Cellerna utsätts för olika kemikalier och man studerar vilka gener som påverkas. Kunskapen ska användas för att utveckla nya, bättre testmetoder för hur kemikalier påverkar reproduktionen.
Cellodlingsmodell för att testa kemikaliers påverkan på testosteronproduktionen
Erik Ullerås och Agneta Oskarsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Ullerås forskargrupp utvecklar en cellodlingsmodell för att snabbt och enkelt undersöka om kemikalier riskerar att påverka testosteronproduktionen hos pojkfoster. En sådan påverkan kan leda till sämre spermieproduktion senare i livet och kanske även missbildningar av könsorganen.
I vänstermenyn kan du klicka dig vidare till information om projekt som fått forskningsstöd från oss tidigare år.
