Projekt som fick anslag 2003
För år 2003 delade Forska Utan Djurförsök ut 650 000 kronor till forskningsanslag, doktorandstipendier och andra projekt som främjar modern djurfri forskning.
Vår vetenskapliga kommitté beslutade att ge 10 forskningsprojekt totalt 530.000 kr i anslag. Här nedan berättar forskarna själva om sin forskning och hur den kan bidra till att ersätta djurförsök och samtidigt förbättra villkoren för människor och miljö.
Forska Utan Djurförsök vill gärna uppmuntra nya forskare i sin karriär och delade därför ut 70 000 kr i stipendier till två lovande doktorander.
Dessutom gav vi 20 000 kr till en databas över alternativa metoder som kan användas i utbildningen och 30 000 kr till en konferens för att öka det nordiska samarbetet när det gäller användningen av alternativa metoder för testning och forskning om kemikaliers giftighet.
Odling av stamceller från munepitel: genuttryck och känslighet för programmerad celldöd
Roland Grafström, Inst. för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm
Syftet med detta projekt är att studera den celltyp som utgör grunden till all cellförnyelse i människans slemhinnor, s.k. epitelstamceller. Med utgångspunkt från munnens epitel ska nya odlingsmetoder utvecklas för att kartlägga mekanismerna för bildning och omsättning av stamceller. Den totala genuppsättningen kommer att analyseras för att avgöra hur stamceller skiljer sig från mognare stadier av epitelceller. Etablering av metodiken är sannolikt av stor betydelse för att finna alternativ till försöksdjur inom medicinsk forskning. Stamceller har stor potential att generera framtida ännu okända alternativa modeller till försöksdjur. Odlingsprotokoll för stamepitelceller från munslemhinna finns inte beskrivna, ej heller har epitelstamceller kunnat odlas utan serum. Sannolikt kan många sjukdomsförlopp, bl a utveckling av cancer, kopplas till stamcellers biologi. Liksom i våra tidigare projekt är den grundläggande avsikten att visa att cellodling har både etiska ock medicinska fördelar inom forskningen.
(En del av anslaget kommer att användas till doktorandstipendium för doktoranden Claudia Staab.)
Human Cell Systems for Predicting the Allerginicity of Genetically Engineered Proteins
Carl Borrebaeck, Avd. för Immunteknologi, Lunds universitet
Målet med detta projekt är att undersöka möjligheterna att utveckla tester som kan förutsäga rekombinanta proteiners (genetiskt modifierade på konstgjord väg) förmåga att orsaka allergiska reaktioner i människor. Det finns ett stort behov av att utveckla testmetoder där humant material används eftersom antalet nya rekombinanta proteiner som används i läkemedel och mat ökar snabbt och därmed också antalet produkter som behöver testas. Djurtester är dåliga på att förutsäga allergi hos människor och dessutom finns det etiska skäl att minska användandet av djurtester.
Utveckling av in vitro-tester som kan ersätta djurmodeller vid utvärdering av nukleosid-analogers mitokondriella toxicitet
Maria Falkenberg och Claes Gustafsson, Inst. för medicinsk näringslära, Karolinska Institutet, Novum, Stockholm
Vi utvecklar en ny metod för att testa om mediciner mot virus, till exempel HIV, har negativ påverkan på cellens mitokondrier (cellens energiproducenter). Sådana mediciner måste ofta tas under lång tid och biverkningar kan vara svåra att upptäcka. I vanliga fall måste man därför använda långvariga djurförsök för att hitta eventuella biverkningar. Vanliga biverkningar är muskelsvaghet, inflammation i bukspottskörteln, samt laktatacidos (ökad surhetsgrad i kroppen). Den nya metoden utförs i provrör och är mycket snabb. På så sätt kan man minska antalet djurförsök samtidigt som man kan testa fler substanser på kortare tid.
EDIT – Utvärderingsstyrd utveckling av nya toxikologiska in vitro-tester
Cecilia Clemedson m fl, Expertrådet AB, Stockholm
EDIT (Evaluation-guided development of new in vitro test batteries) är ett internationellt forskningsprojekt som syftar till att utveckla provrörsmetoder som ska kunna användas istället för de djurtester som används idag vid akut giftighetstestning. Metoder som saknas för att göra testningen helt djurfri identifieras, utvecklas och användbarheten utvärderas. Slutligen kombineras flera olika provrörstester i ett så kallat testbatteri. Förutom att utvecklingen av ett EDIT-testbatteri kan leda till en kraftigt minskad användning av djur vid giftighetstestning leder denna utveckling även till vetenskapligt bättre, säkrare och billigare giftighetstestning i framtiden. Läs mer på sid 1 om hur EDIT växer.
Validering av en sensorisk nervcellmodell för detektion av milt ögon-irriterande kemikalier
Anna Forsby och Johanna Lilja, Inst. för neurokemi & neurotoxikologi, Stockholms universitet
Draize’s ögonirritationstest på kaniner har sedan decennier använts för att studera om kemikalier orsakar ögonirritation. Metoden är mycket plågsam och resultaten som erhållits från metoden anses av många forskare inte vara vetenskapligt godtagbara. Stora insatser har därför gjorts för att utveckla alternativ till Draize’s ögonirritationstest och det finns nu cellbaserade metoder som indikerar svår ögonskada. Man har dock inte kunnat påvisa mild ögonirritation vilket kan bero på att man hittills inte har studerat nervceller, som är den celltyp som förmedlar smärtan. Vi har under ett knappt års tid, och med stöd från Stiftelsen, utvecklat en metod bestående av nervceller som kan "känna av" vissa kemikalier eftersom vi har fört in en gen för en smärtreceptor, sk. VR1. Med hjälp av det nu erhållna projektanslaget kommer vi att optimera metoden och vi kommer också att inleda en utvärdering av dess användbarhet för att påvisa milt ögonirriterande kemikalier. Eftersom EU:s kemikalietestförslag bl a innebär omfattande undersökning av den ögonirriterande potentialen av 1000-tals kemikalier kan vår metod, tillsammans med andra in vitro-metoder, leda till att många, många kaniner slipper det plågsamma Draize-testet.
Generation av fetallever stamceller för att testa drogtoxicitet
Suchitra Holgersson och Ola Weiland, Avd. för Transplantationskirurgi B56, Huddinge Universitetssjukhus AB, Stockholm
Än så länge är djurtester nödvändiga inom läkemedelsforskning och för testning av nya läkemedel, eftersom det ännu inte finns tillräckligt tillförlitliga djurfria metoder. Djur och människor reagerar dock inte alltid lika på ett läkemedel och därför kan djurtesterna inte med säkerhet förutsäga hur läkemedlen påverkar mänskliga celler. Syftet med projektet är att utveckla en ny djurfri testmetod som bättre ska återspegla de effekter som läkemedel kan ha på människor. Många studier har visat att användning av tester med vanliga mänskliga cellinjer har begränsningar eftersom dessa celler oftast har andra egenskaper än de celler som finns i vår kropp. Vår forskargrupp försöker därför att få stamceller att utvecklas till specifika celltyper som har egenskaper som är viktiga för att både läkemedlens terapeutiska och skadliga effekter ska kunna bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Därigenom skulle säkrare och billigare modeller för att testa läkemedel kunna utvecklas, samtidigt som de skulle spara tusentals djurs liv.
Assessing the usefulness of in vitro tests in regulatory toxicology
Christina Rudén och Sven Ove Hansson, Filosofienheten, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm
Denna undersökning är en del i en serie studier med det övergripande syftet att förbättra strategier för att testa kemikaliers giftighet. De nya föreslagna reglerna för kemikaliekontroll inom EU innebär att ett stort antal tidigare otestade kemikalier kommer att genomgå testning. För att minimera användandet av försöksdjur är det viktigt att undersöka i vilken mån omfattande långtidstester på djur kan ersättas av mindre omfattande tester, eller ännu hellre, av försöksdjursfria metoder. I detta projekt kommer vi att undersöka i vilken utsträckning korttidstester (på djur eller celler) ger upphov till samma klassificering som långtidsförsök på djur, enligt de Europeiska reglerna för klassificering och märkning av kemikalier.
Immunkomplexmedierad reglering av cytokinproduktionen vid reumatisk sjukdom och vid cancer
Johan Rönnelid och Bo Nilsson, Inst.för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, Rudbeckslab, Uppsala
Reumatoid artrit (RA) är en plågsam sjukdom som drabbar 1-2 procent av Sveriges befolkning. Vid RA angriper kroppens eget försvarssystem, immunsystemet, kroppens vävnader. Immunförsvarets antikroppar kan klumpa ihop sig till så kallade immunkomplex. Forskargruppens arbete går ut på att bättre förstå hur immunkomplexen styr immunförsvaret. Istället för plågsamma djurförsök, där försöksdjuren behandlas så att de utvecklar smärtsamma reumatiska sjukdomar, använder vi prover från patienter i vår forskning. Detta är mycket glädjande, eftersom det idag annars används stora mängder försöksdjur för denna typ av forskning. På sikt kan en ökad förståelse av hur immunkomplexen påverkar immunförsvaret också leda till att bättre mediciner kan utvecklas för behandling av cancer, reumatism och likartade sjukdomar.
Alzheimer´s disease (AD) proteins, mutations and inflammation
Marianne Schultzberg, Sekt. för exp. geriatrik, Neurotec-sektionen, Novum, Stockholm
Det är naturligt att åldrande innebär nedsatt fysisk och mental funktion. Hos den som drabbas av Alzheimer’s sjukdom försämras de mentala funktionerna snabbare och tidigare än normalt, vilket beror på att nervceller dör. Det är en sjukdom som innebär stort lidande och höga vårdkostnader. För att förstå sjukdomen behövs modellsystem, vilka oftast baseras på djur. I detta projekt kommer vi att försöka utveckla en cellkultur-modell baserad på mänskliga celler. Visar sig denna tillförlitlig kan det innebära ett minskat användande av djur inom denna forskning.
(En del av anslaget kommer att användas till doktorandstipendium för doktoranden Erik Hjort.)
Evaluering av cell-linjemodell(er) för studier av makrofagsignalering och för grundläggande inflammationsforskning
Roger Sundler, Cell- och molekylärbiologi, Avd. för molekylär signalering, Lunds universitet
Under senare år har man alltmer insett den stora betydelsen av det s.k. "medfödda" immunsystemet (i vilket celltypen makrofager ingår) i försvaret mot infektioner och framkallandet av inflammation. Inflammation är dessutom centralt i många viktiga sjukdomsprocesser. Vårt projekt syftar till att utvärdera, och om så behövs förbättra, cellodlingssystem för att studera inflammationsprocesser. Dessa cellodlingsmodeller kan omedelbart minska försöksdjursanvändningen, och på sikt också behovet av djurmodeller i inflammationsforskningen.
Doktorandstipendier och övriga projekt
Stipendiat: Erik Hjorth, Sekt. för exp. geriatrik, Neurotec-sektionen, Novum, Stockholm.
Stipendiat: Claudia Staab, Inst. för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm.
Ytterligare 50 000 kr har givits till en databas över alternativ i utbildningen och till en forskarkonferens.
