Fakta om celler
Alla levande organismer består av celler. Cellerna utgör kroppens byggstenar. En vuxen människa består av mellan 50 000 och 100 000 miljarder celler! Celler förökar sig genom delning, och bildar vid delning en kopia av sig själv. Varje sekund bildas tusentals nya celler i våra kroppar, och ungefär lika många dör. De lever olika länge, från några dagar (t ex tarmceller) till flera år (muskel- och nervceller). Cellerna har olika uppgifter i kroppen, men de grundläggande funktionerna, dvs de som behövs för att de ska överleva är lika för alla celler.
Foto: Thomas Helleday
De första cellerna som bildas i ett befruktat ägg är stamceller. Dessa delar sig och bildar, vartefter fostret utvecklas, allt mer specialiserade celler. I människokroppen finns flera hundra olika celltyper. Alla har sina speciella egenskaper och uppgifter. En levercell t.ex. har helt andra uppgifter än en hjärtcell eller en nervcell. Tillsammans med andra celler av samma typ bygger de upp vävnad, som i sin tur bygger upp organ som hjärta, lever, lungor och hud.
Trots att cellerna i kroppen har olika uppgifter och kan se ganska olika ut, har de samma uppbyggnad (se bild högst upp till vänster). Varje cell har en cellkärna. I cellkärnan finns kromosomerna, som bär på arvsanlaget, generna, i form av DNA.
Runt hela cellen finns ett cellmembran som avgränsar cellerna från varandra. Inuti cellen finns ett tiotal olika sk cellorganeller. Mitokondrier är en cellorganell som producerar energi åt cellen från den mat som vi äter. Man kan säga att mitokondrien är cellens energikraftverk. Det finns en rad andra organeller i cellen som också är livsviktiga för att cellen ska överleva.
Ständig aktivitet
I en levande cell pågår ständigt aktiviteter och kommunikation med andra celler. En av cellernas främsta uppgifter är att producera proteiner. Det sker i organeller som kallas ribosomer. Generna styr vilka proteiner som ska tillverkas. Även om alla cellkärnor innehåller likadana kopior av DNA, är olika gener aktiva i olika typer av celler. Varje celltyp producerar därför sina specifika proteiner. Tillsammans tillverkar kroppens celler ca 100 000 olika proteiner, som alla har sina speciella funktioner. Proteinerna bygger upp och arbetar i den egna cellen, eller så skickas de ut i kroppen för att utföra sitt uppdrag.
När en cell delar sig måste enorma mängder nya proteiner tillverkas och nya organeller bildas. Om det blir fel i proteintillverkningen eller om proteinerna hamnar på fel plats, kan inte cellen byggas upp och fungera på ett normalt sätt. Det kan orsaka sjukdom.
Med hjälp av särskilda mottagare, receptorer, kan cellerna ta emot meddelanden från närliggande celler eller andra delar av kroppen. Meddelandet förs oftast in till cellkärnan som bestämmer hur cellen ska reagera. Cellerna bombarderas ständigt med meddelanden, t ex uppmaningar att öka eller minska tillverkningstakten av substanser, eller att den ska dela sig snabbare eller långsammare.
Reparerar sig själv
Varje cell innehåller sitt eget huvudkontor (cellkärnan, med DNA som styr verksamheten), eget energiverk, eget reningsverk och egna sopstationer. De har egna, interna kontrollanter som kontrollerar att allt fungerar som det ska, eller om skador uppstått. Cellen har också egna reparatörer som klarar att reparera de flesta skador.
Förändringar av DNA:t som inte reparerats kallas mutationer. Om en cell med muterat DNA delar sig, får även den nya cellen den muterade genen. Om mutationen finns i en könscell förs den vidare till avkomman. Skador på DNA:t kan uppstå t ex av kemikalier eller strålning. Cigarettrök och solbränna är två av de vanligaste orsakerna till sådana skador.
Om cellen nått slutet av sin livslängd eller har ett allvarligt fel som inte går att reparera, ska cellen begå programmerat självmord, en process som kallas apoptos. Om det blir fel och cellen inte dör när den ska - eller om självmordsprocessen startar vid fel tidpunkt - kan sjukdomar uppstå. Cancerceller t ex, har förlorat förmågan att begå självmord och delar sig istället okontrollerat.
Odling av celler
De flesta celltyper går att odla i laboratorium. För att cellerna ska trivas måste man försöka efterlikna hur cellerna har det normalt i våra kroppar. Cellerna behöver näring, som de i kroppen får genom den mat vi äter.
I laboratoriet måste cellerna istället förvaras i en näringslösning som innehåller all den näring som vi får i oss när vi äter. I våra kroppar är det normalt 37 grader, därför måste cellerna som odlas förvaras i värmeskåp som har en temperatur på 37 grader. Genom att efterlikna den miljö som cellerna har i våra kroppar kan vi få celler att leva och dela sig (bli fler) i odlingsskålar i laboratoriet. Vill du läsa mer om hur man odlar celler? Klicka här >>
