Alternativ till djurförsök inom medicinsk forskning
Medicinsk forskning handlar om att söka kunskap om varför olika sjukdomar uppstår och hur de kan förhindras eller botas. I Sverige utförs också mycket medicinsk grundforskning, som har som mål att öka kunskapen om kroppens uppbyggnad och funktion. Valet av metod i ett forskningsprojekt baseras i hög grad på tradition.
Forskningsprojekten bygger ofta vidare på tidigare projekt, och om metodiken byts ut (t ex genom att ersätta djurförsöken med en cellmodell), blir det svårare att jämföra och validera resultaten. I många fall behövs också en hel, levande individ för att kunna få fram önskad kunskap. Djur får då utgöra modeller för människan om försöket innebär risk för smärta eller bestående men, eller om det krävs avlivning och dissektion för att kunna göra undersökningarna. Att ersätta djurförsök med nya metoder inom medicinsk forskning är därför en riktig utmaning - och Forska Utan Djurförsök har redan sett goda resultat från den forskningen som vi har gett stöd.
Många skillnader mellan människor och djur
Möjligheterna att modifiera generna hos möss för att göra dem till bättre modeller i forskningen har lett till fler djurförsök inom medicinsk forskning. Samtidigt visar den ökade kunskapsnivån att det finns många skillnader mellan oss människor och försöksdjuren. Även om vi har samma gener, så kan samma gen ge upphov till produktion av olika proteiner hos olika individer.
Därför ökar också intresset för att använda mänskliga celler i forskningen. Mycket kunskap kan vinnas genom att odla och jämföra samma celltyper från friska personer och patienter med den sjukdom som studeras. Celler kan också manipuleras experimentellt, för testa olika teorier kring sjukdomar.
Celler kan ersätta många djurförsök
Dr Anna Krook är en av många forskare som gjort stora framsteg genom att studera vad som händer på cellnivå hos människor. Hon forskar om diabetes, och använder bl a en teknik som heter DNA-interferens, och som i viss forskning kan ersätta användningen av genmodifierade möss.
Inom dagens cancerforskning sker forskningen på många olika nivåer, från gener, DNA, proteiner, celler och vävnader till djur och människor. En mycket stor del av cancerforskningen sker på celler eller på komponenter i celler som t ex DNA eller proteiner. Läs om professor Roland Grafström, en cancerforskare som fått anslag av Forska Utan Djurförsök. I hans prisbelönta cancerforskningsprojekt används inga djurförsök, utan bara cellodlingskulturer.
Sår- och brännskadeforskning är ett annat område där det tidigare gjordes många och plågsamma djurförsök, men där djurförsök nu kunnat begränsas. En metod att odla mänsklig hud som utvecklats av professor Gunnar Kratz med stöd från Forska Utan Djurförsök, har fått stor spridning i hela världen och har ersatt många djurförsök. Liksom i många andra fall är den djurfria metoden överlägsen djurförsöken, eftersom det är mänsklig hud som används. Djur, särskilt djur med päls, har hud som inte är särskilt lik människohud.
Ibland går det också att använda frivilliga människor i ofarliga experiment. De måste då vara ordentligt informerade om eventuella risker och det får inte finnas risk för allvarliga eller bestående skador.