Hur utvecklas alternativ till djurförsök?
En del forskare vill verkligen inte göra djurförsök och kombinerar därför sina kunskaper med sin kreativitet och tänker nytt. Andra forskare ser de vetenskapliga begränsningarna med djurförsök och vill utveckla bättre metoder. Det finns både etiska och vetenskapliga skäl till att utveckla alternativa metoder. Här berättar vi om processerna för att utveckla nya metoder, utvärdera dem och ta dem i bruk.
För att utveckla alternativa metoder måste en forskare både kunna sitt forskningsområde väl och vara väl förtrogen med de allra senaste forskningsteknikerna. Att utveckla alternativ handlar inte bara om att ersätta djurförsök, utan också om att ta fram metoder som är vetenskapligt minst lika bra som djurförsöken. Det krävs kunskap, visioner, fantasi, tid, envishet, pengar, forskarresurser och ibland också modet att gå emot den etablerade uppfattningen inom forskarsamhället.
Vi ger stöd till att utveckla djurfria metoder
Forska Utan Djurförsök får varje år in ca 40-60 ansökningar från forskare som har idéer om hur djurförsök kan ersättas. Vi är nästan ensamma i Sverige med att ge riktade anslag till att utveckla alternativ till djurförsök. Den andra finansiären är staten, som ger anslag till utveckling av metoder som ersätter djurförsök, som reducerar antalet djur eller som förfinar djurförsök för att minska lidandet hos djuren.
Det finns skillnader mellan alla arter som gör det svårt att översätta resultaten från en art till en annan. Det innebär att man inte säkert vet om resultat från djurförsök går att överföra till oss människor. Därför försöker forskare utveckla metoder som på ett bättre sätt kan spegla vad som händer i människan. Många gånger innebär det att en djurfri metod utvecklas trots att syftet inte specifikt var att ersätta djurförsök.
Alternativ inom forskning
Det är viktigt att skilja mellan alternativa metoder som ska användas vid biomedicinsk forskning och de som ska användas vid giftighetstestning av produkter och kemikalier. Vid forskning väljer varje forskare den metod som han/hon anser vara den bästa för att studera det aktuella problemet. Ibland kan enda möjligheten vara att använda t ex cellodlingsmetoder. Ibland är projektet uppbyggt kring möjligheten att göra djurförsök, kanske på djur som genmodifierats för att passa projektet.
Vartefter ny kunskap inom forskningsområdet kommer fram kanske allt mer av forskningen inom projektet kan göras på celler (eller med andra alternativa tekniker), och djurförsöken fasas ut. Teknikutvecklingen när det gäller cellodling går snabbt framåt och ökar möjligheterna att använda celler i forskning där det tidigare var nödvändigt att använda levande djur.
Tester av kemikalier och produkter
För de metoder som ska användas vid giftighetstestning krävs inte bara metodutveckling, utan också en standardisering och en grundlig utvärdering av metoden. Inte minst om metoden är tänkt att användas för att registrera nya kemikalier eller produkter. Framför allt två olika egenskaper hos de nya metoderna måste utvärderas. Dels testets förmåga att förutsäga ämnens giftighet för människa, dels den tekniska pålitligheten, dvs om testet ger samma resultat när det upprepas på andra laboratorium.
Att utvärdera en ny testmetod och sedan få den formellt godkänd för användning vid registrering av kemikalier och olika produkter tar lång tid, ofta ca 10 år. Läs mer om den processen>>
Nya metoder måste spridas!
Det är viktigt att framsteg, som t ex utvecklad och förbättrad metodik, sprids i forskarvärlden och bland andra berörda. Det sker främst genom publikationer i vetenskapliga tidskrifter samt genom att forskningen presenteras på konferenser. Det blir också allt vanligare att forskargrupper från flera länder går samman och söker forskningsanslag gemensamt, t ex EU-stöd. Detta ökar kommunikationen mellan forskare som kan hjälpa varandra både att lösa problem och snabbt komma igång att använda nya metoder som deras samarbetspartners utvecklat.
