Frågor och svar om djurtester av olika produkter och kemikalier
Djurtestas kläder, blöjor, plåster, linser och te? Hur var det nu med julstjärnor och djurförsök? Vilka djurtester krävs och vilka är förbjudna? Hur kan jag som konsument påverka? Och varför finns mitt favoritmärke inte med på er lista över produkter som inte djurtestas, trots att de säger att de inte djurtestar? Du har frågorna. Här hittar du svaren!
Gäller din fråga kosmetika och hygienprodukter? Då hittar du svar på dina frågor här >>
Här finns listan över icke-djurtestade produkter (kosmetika, hygienprodukter och hushållsprodukter som disk- och tvättmedel) >>
Nedan hittar du de vanligaste frågorna om djurtester av olika produkter och kemikalier och kan klicka dig vidare till svaren.
Övergripande frågor
A1. Jag har hört att bläckpennor, blöjor, kläder, linser, plåster elektroniska produkter, leksaker och till och med grönt te djurtestas. Stämmer det? Svar >>
A2. Vad är det egentligen som gäller för olika produkter och kemikalier - när krävs djurtester och när krävs det inte? Svar >>
A3. Hur många djur används för att testa kemikalier och olika produkter? Svar >>
A4. Kommer fler djurtester än kosmetikatester på djur att förbjudas? Svar >>
A5. Kan konsumentmakt påverka djurtesterna? Svar >>
A6. Vad finns det för alternativ till djurtesterna? Svar >>
A7. Hur går djurtesterna till? Svar >>
A8. Jag har hört att det finns laboratorier som specialiserat sig på att djurtesta produkter på uppdrag av olika företag, stämmer det? Svar >>
A9. Hur vet jag om en produkt är djurtestad eller inte? Svar >>
A10. Kan man lita på företag som säger att de inte testar på djur? Svar >>
A 11. Men är det inte ändå bra att produkter och kemikalier djurtestas? Hur ska vi annars kunna veta om de är farliga? Svar >>
A12. Vad kan jag göra för att bidra till att djurförsöken minskar? Svar >>
Frågor som rör tvättmedel, diskmedel och andra hushållsprodukter
B1. Kan ni tipsa om rengöringsprodukter för hemmet som inte är djurtestade? Svar >>
B2. Djurtester av kosmetika, hygienprodukter och hudvård har ju förbjudits inom EU. Varför gäller inte förbudet även för andra produkter som tvättmedel, diskmedel och andra rengöringsprodukter? Svar >>
B3. Vem bestämmer vilka företag som får vara med på listan över produkter som inte testats på djur? Svar >>
B4. Hur vet jag vilka företag som inte djurtestar om jag ska handla i andra länder än Sverige? Svar >>
B5. Amerikanska djurrättsorganisationen PETA har fler godkända företag med på sin lista. Varför är inte alla företag på PETA:s lista med på er lista? Svar >>
Frågor som rör bekämpningsmedel (biocider och växtskyddsmedel)
C1. Vad är bekämpningsmedel och stämmer det att de alltid djurtestas? Svar >>
C2. Jag har hört att handdesinfektionsmedel och myggmedel klassas som bekämpningsmedel och därför djurtestas, stämmer det? Svar >>
C3. Hur är det med båtbottenfärger, djurtestas de? Svar >>
Frågor som rör läkemedel och medicinsk-tekniska produkter
D1. Kan ni tipsa om mediciner som inte djurtestats? Svar >>
D2. Stämmer det att Botox djurtestas, och hur hänger det ihop med kosmetikatestförbudet på djur? Svar >>
D3. Hur är det med Restylane och andra s.k. fillers som används som skönhetsbehandlingar? Svar >>
D4. Går det verkligen att ersätta djurförsök inom läkemedelsutveckling? Svar >>
D5. Djurtestas vitaminer, naturläkemedel, homeopatiska medel och andra "hälsokostprodukter"? Svar >>
D6. Vad är medicintekniska produkter och vilka djurtester förekommer? Svar >>
Frågor som rör andra produkter
E1. Hur är det med djurtester av kläder och textilier? Svar >>
E2. Djurtestas målarfärg och alla andra kemikalier jag har hemma i garaget/förrådet? Svar >>
E3. Jag har hört att "functional foods" som t.ex. yogurt och olika probiotiska produkter djurtestas, stämmer det? Svar >>
E4. Djurtestas julstjärnor? Svar >>
Här kommer svaren!
Övergripande frågor
A1. Jag har hört att bläckpennor, blöjor, kläder, linser, plåster, elektroniska produkter, leksaker och till och med grönt te djurtestas. Stämmer det?
Alla möjliga typer av produkter, och framför allt de råvaror som används för att tillverka dem, djurtestas. De som anges i frågan är några exempel av många på produkter där djurtester förekommer.
Hur många är medvetna om att det nya glittriga och fruktdoftande bläcket i en penna troligen både har allergitestats och giftighetstestats på djur? Eller att den nya högabsorberande massan som ska suga upp vätskan i en blöja har genomgått samma tester?
Världens största tillverkare av grönt te , det Japanska företaget En of Japan, meddelade under 2010 att de kommer att upphöra med alla djurtester. Företaget har tidigare utfört plågsamma och dödliga försök som inkluderat operativa ingrepp och simulerad drunkning. Allt för att stödja sina påståenden om hur hälsosamma deras produkter är. De ville inte gå in närmare på vilka djurtester som utförts och varför, utan meddelar bara att de i framtiden enbart kommer att använda djurfria testmetoder.
I december 2010 avslöjade djurrättsorganisationen Peta att Lipton gjort liknande djurtester. De har infekterat griskultingar med E. coli-bakterier och skurit upp deras inälvor medan djuren fortfarande levde. De har utsatt råttor för hjärnskador och gett kaniner höga kolesterolvärden. Allt för att kunna påstå saker som att "Dricker du te regelbundet kan cirkulationen förbättras, kolesterolhalten reduceras och du känner dig piggare" (citat från Liptons svenska hemsida). Peta tipsar om följande te-märken som inte är djurtestade: Honest Tea, Twinings, Stash Tea och Luzianne Tea. I slutet av januari 2011 meddelade Lipton att de i framtiden inte kommer att utföra fler djurförsök med te och teprodukter.
Nestlé djurtestar fortfarande sina te-produkter, som säljs under namnet Nestea, för att kunna hävda att de har hälsoeffekter. Läs mer >>
Kontaktlinser räknas, liksom plåster och andra sårvårdsprodukter som medicintekniska produkter, en mycket bred produktkategori som omfattas av strikta säkerhetsföreskrifter. Djurförsök ingår i studierna som visar att produkterna fungerar och inte är farliga. Vanligen är det nya material som djurtestas i fler olika djurtester. Vi har också sett exempel på djurförsök där djur tillfogas sårskador för att testa att ett nytt plåster eller förbandsmaterial som har läkande effekter. För många typer av medicintekniska produkter finns internationella standarder som beskriver djurtestkraven. För kontaktlinser krävs t.ex. att de testas i ögonen på kaniner. Läs mer om medicinsk-tekniska produkter.
En rapport från Kemikalieinspektionen berättar att det kan gå åt upp till 4 kg kemikalier för att tillverka en enda t-shirt! Och många klädesplagg och textilier behandlas med bakteriedödande medel, impregneras, flamskyddsbehandlas och/eller behandlas kemiskt inför transport och lagring. Alla dessa kemikalier djurtestas. Läs mer om textilier och kemikalier här >>
Även elektroniska produkter innehåller en mängd kemikalier och kan även utsöndra kemiska ämnen. Det kan innebära risker och gör att djurtester förekommer av dessa kemikalier.
När det gäller leksaker kommer det allt oftare larm om farliga ämnen i leksaker, särskilt ämnen i plast samt olika vätskor i produkterna. I EU:s djurförsöksstatistik för 2008 framgår att djurtesterna av leksaker har ökat, även om det inte går att utläsa vilka produkter det rör sig om, vilka djurtester som utförts eller hur många djur som använts.
A2. Vad är det egentligen som gäller för olika produkter och kemikalier - när krävs djurtester och när krävs det inte?
Det finns lagstiftning som kräver djurtester av vissa produkter. Det gäller läkemedel, medicintekniska produkter, bekämpningsmedel och livsmedelstillsatser. Läs mer om testkraven för respektive produktgrupp längre ner på sidan. Men för de allra flesta typer av produkter finns inga direkta krav på djurtester av färdiga produkter (vilket dessvärre inte innebär att det inte förekommer).
Däremot djurtestas de flesta kemiska ämnen som används i produkterna.
EU har en ny lagstiftning, REACH, som kräver djurtester av kemiska ämnen som tillverkas eller importeras i volymer över 1 ton per år. Djurtesterna görs för att ge underlag för bedömning hälsorisker för människor och miljörisker.
REACH gäller för alla kemikalier som ska användas i olika produkter, utom i de fall kemikalierna tas fram specifikt för att användas i kosmetika eller läkemedel. Då krävs säkerhetsbedömning enligt regelverket för dessa produkter.
I REACH finns också krav på att produkterna som kemikalierna används i ska vara säkra eller att säkerhetsåtgärder måste vidtas vid användning. Men kraven i REACH är inte lika långtgående för produkter som för enskilda ämnen. Regelverket ska se till att företagen som tillverkar produkter får information om eventuella risker med kemikalierna från dem som tillverkat eller importerat dem. Det begränsar produkttillverkarnas behov att själva utföra djurtester för att uppfylla kraven på produktsäkerhet. Läs mer om kemikalietester (inklusive information om djurförsökens begränsningar och satsningar på att ta fram bättre testmetoder än djurförsöken) och REACH här >>
I Sverige finns även en produktsäkerhetslag som säger att alla produkter som säljs till konsumenter av företag ska vara säkra. Även i miljölagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ställs krav på kunskap om riskerna vid användning av kemikalier och olika produkter. Inom EU finns dessutom detaljregler för olika produkter, t.ex. för leksaker, elektriska och elektroniska produkter. Ibland hänvisas till olika standarder för ytterligare detaljregler kring säkerheten. Och så finns det internationellt överenskomna regler för klassificering och märkning av farliga ämnen och produkter vid t.ex. transport. Nästan all lagstiftning bygger på information som bara delvis kan fås utan djurförsök idag.
Generellt gäller att den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt är skyldig att se till att det finns en tillfredsställande utredning för bedömning av hälso- och miljöriskerna. Normalt ställs inga direkta krav på djurtester, men om ett företag inte får tillräckligt med information om råvarorna från leverantören eller om man befarar att den nya blandningen av ämnen kan ge upphov till risker, kan det bli aktuellt att utföra djurförsök för att kontrollera produkternas säkerhet.
Kemikalieinspektionen är den myndighet som har ansvaret för kemikalier i Sverige. På deras hemsida (www.kemi.se) hittar du mer information om reglerna för olika produkter.
I andra länder (utanför EU) kan det finnas helt andra regler för kemikalier och olika produkter. Och framför allt i USA är det fritt fram för konsumenter att stämma företag vars produkter de anser sig blivit skadade av. Det har lett till att företag vill ha ordentligt med säkerhetsstudier (oftast djurförsök) bakom sig för att kunna försvara sig om de blir stämda. Skadeståndet kan bli högre om företaget anses ha agerat oansvarigt genom att inte fullt ut undersöka eventuella risker, därför förekommer djurförsök även när det inte krävs.
A3. Hur många djur används för att testa kemikalier och olika produkter?
Det finns ingen officiell statistik för hela världen, men EU samlar in och sammanställer djurförsöksstatistik från sina medlemsländer vart tredje år, senast för 2008. Uppgifterna är inte särskilt detaljerade, men det går att utläsa följande:
Drygt en halv miljon djur användes för att testa produkter inom human-, veterinär- och dentalmedicin
Ca 82 000 djur användes för att testa produkter som var avsedda att användas inom industrin
Ca 74 000 djur i tester av produkter för användning inom jordbruk
Drygt 54 000 djur användes för att testa tillsatser i djurfoder
Ca 6 000 djur användes för att testa livsmedelstillsatser till mat för människor
Ca 4 000 djur användes för att testa ingredienser eller produkter för användning i hushåll
Ca 1 500 djur användes för att testa ingredienser i kosmetika
A4. Kommer fler djurtester än kosmetikatester på djur att förbjudas?
Det finns inga förbud på gång mot djurtester av någon typ av produkt. Englands regering har sagt att de vill verka för ett förbud mot djurtester av hushållsprodukter, men vi bedömer att det är svårt att genomföra ett sådant förbud på nationell nivå. Branschen är så internationell att det krävs lagstiftning åtminstone på EU-nivå.
A5. Kan konsumentmakt påverka djurtesterna?
Konsumenternas bojkott av djurtestad kosmetika har definitivt bidragit till att djurtesterna av sådana produkter minskades. Men framför allt visade den starka konsumentopinionen politikerna att det fanns ett mycket starkt stöd för ett djurtestförbud. Och det är framför allt EU:s djurtestförbud som satt fart på arbetet med att utveckla och utvärdera metoder som kan ersätta djurtesterna och som bidragit till att djurtesterna minskats.
För andra produkter är det nästan omöjligt att som konsument få information om vilka djurtester som förekommit och att hitta icke-djurtestade produkter. Djurtesterna kommer att fortsätta tills dess att det finns godkända och etablerade djurfria metoder. Men självklart bidrar konsumentpåtryckningar till att företagen avstår från vissa djurförsök i de fall det inte finns lagkrav som mer eller mindre tvingar dem att använda djurtestdata för att säkerhetsbedöma sina produkter.
Kosmetika och hushållsprodukter kan godkännas enligt den internationella standarden för "Ej-testat-på-djur". Men för andra produkter finns ingen liknande märkning eller vägledning för den som vill undvika djurtester och det är nästan omöjligt för konsumenterna att undvika djurtestade produkter.
De flesta djurtester sker på råvarunivå snarare än produktnivå, och det är därför mycket svårt att kontrollera vilka djurtester som utförs och vem som är ansvarig. EU:s nya kemikalielagstiftning gör dessutom kemiföretagen kollektivt ansvariga för djurtesterna, de ska tillsammans komma överrens om och se till att djurtester utförs av kemiska ämnen, när det krävs enligt lagstiftningen. Och ibland är det inte företagen själva, utan myndigheter som utför eller beställer djurtester av olika ämnen eller produkter för att få underlag till riskbedömning.
Forska Utan Djurförsök anser att förbud mot djurtester tillsammans med kraftigt ökade satsningar på att utveckla nya testmetoder krävs för att få bort djurtesterna, Fördelarna är många: inte bara att rädda djur från plågsamma tester utan även för att få fram snabbare, billigare och bättre testmetoder än dagens djurtester. Det finns många exempel på att djurtesterna inte ger tillräckligt med underlag för att göra en fullständig utvärdering av ämnens och produkters säkerhet.
A6. Vad finns det för alternativ till djurtesterna?
Många olika djurtester förekommer för att testa kemiska ämnen och i vissa fall produkter. Några av djurtesterna har kunnat ersattas av djurfria testmetoder. För kosmetikaråvaror har vissa djurtester (men inte alla) förbjudits trots att det inte alltid finns godkända djurfria testmetoder. För andra produkter än kosmetika tillåts alla djurtester fortfarande när det inte finns godkända alternativa metoder. För att helt få bort djurtester krävs alltså fler alternativ. Du kan bidra till forskning för att ersätta fler djurförsök genom att stödja Forska Utan Djurförsök. Läs mer om vad du kan göra här >>
Så här långt har man kommit med alternativen
För att undersöka om ett ämne eller en produkt är hudirriterande finns internationellt godkända testmetoder där rekonstruerad hud (uppbyggd av odlade mänskliga hudceller) används. Och för att undersöka om en produkt orsakar fototoxicitet (giftighet vid solljus) finns en internationellt godkänd cellmodell. Djurtester tillåts inte inom EU för att testa hudirritation, fototoxicitet eller hudkorrosivitet (om ett ämne är frätande) eftersom det finns alternativ.
Ögonirritationstester på djur tillåts inte längre för kosmetika, men förekommer för kemiska ämnen och andra produkter. Nyligen har nya testmetoder godkänts, där ögon från kor och kycklingar (restprodukter från slakterier) används istället för ögonen på levande kaniner. Det finns också en mängd andra testmetoder för ögonirritation, bl.a. tester på äggmembran (den tunna hinnan precis innanför skalet på ägg) och tester på en proteinlösning i provrör. Dessa metoder kan detektera medelsvår och svår ögonirritation, men för att undersöka om ett ämne ger mild ögonirritation finns ännu inga fungerande testmetoder. (Forska Utan Djurförsök ger stöd till utveckling av en sådan vid Stockholms universitet).
För akut giftighet visar utvärderingar att en kombination av ett fåtal celltester är bättre än djurförsök på att förutsäga giftighet för människan. Arbetet fortsätter med att vidareutveckla fler celltester för att ge en fullständig bild av riskerna t.ex. vid organspecifik giftighet och om kroppen bryter ner en ofarlig substans till farliga nedbrytningsprodukter. Forska Utan Djurförsök har i många år gett anslag till projekt för att utveckla och utvärdera sådana metoder. Akuta giftighetstester har förbjudits för att testa kosmetika, men tillåts fortfarande för andra kemikalier och produkter.
Hudallergi: Flera nya och mycket lovande testmetoder där humana celler används, är under utveckling/utvärdering (bl.a. ett projekt vid Lunds universitet, som får forskningsstöd från Forska Utan Djurförsök) och beräknas finnas klara för godkännande om några år.
Längre giftighetsstudier med upprepad dosering (flera olika tester som varar olika länge) Arbetet med att utveckla djurfria testmetoder har precis börjat! EU-kommissionen och kosmetikaindustrins branschorganisation Colipa har satsat 25 miljoner euro vardera i totalt 6 olika forskningsprojekt för att utveckla nya testmetoder.
För att undersöka om ett ämne orsakar cancer finns flera tester som undersöker risk för mutationer, som ofta är första steget mot cancerutveckling. Men det finns också cancerrisker som inte upptäcks i dessa tester. Någon tidsplan för när djurförsöken kan ersättas finns inte.
Reproduktions- och fosterskador är risker det pratas allt mer om. Experter i både Finland och Danmark uppmanar nu gravida kvinnor att inte använda smink under graviditet. Detta eftersom man misstänker att en kombination av vanliga ämnen i produkterna kan orsaka missbildningar och försämra den framtida spermieproduktionen efter påverkan på pojkfoster under graviditeten. Djurtesterna är inte bra på att upptäcka dessa risker. Utveckling pågår av nya och bättre testmetoder med mänskliga celler, bl.a. stödjer Forska Utan Djurförsök flera sådana projekt.
Toxikokinetik handlar om att undersöka vad som händer med ämnen i kroppen. Hur tas de upp? Bryts ner? Transporteras i kroppen? Lagras eller försvinner ur kroppen? Alternativ till djurförsöken finns inte ännu, men en metod som används inom läkemedelsindustrin är mikrodosering, där mycket små mängder av ämnet används att det inte kan skada. Genom avancerad teknik kan man spåra vad som händer med ämnet i kroppen. Metoden används idag inte för att testa kemikalier.
Läs mer om alternativ till djurförsök här >>
Läs om forskningsprojekten som får stöd av Forska Utan Djurförsök här >>
Läs om hur du kan stöjda Forska Utan Djurförsök så att fler djurförsök kan ersättas här >>
Läs om godkända djurfria testmetoder här >>
A7. Hur går djurtesterna till?
Följ länken nedan för att få information om hur de vanligaste djurtesterna av kemikalier går till. Observera att det oftast är ingredienserna i olika produkter som djurtestas, men djurtester av färdiga produkter kan också förekomma. Du hittar beskrivningar av djurtesterna här >>
A8. Jag har hört att det finns laboratorier som specialiserat sig på att djurtesta produkter på uppdrag av olika företag, stämmer det?
Det stämmer. Bara ett fåtal av de riktigt företagen som tillverkar olika konsumentprodukter har egna testlaboratorier. De flesta skickar sina produkter till olika s.k. kontraktslaboratorier för testas. Några av de största, multinationella testlaboratorierna som utför djurtester är: Huntington Life Sciences, Covance, Lab Research, Harlan och Wickham Laboratories. Skandinaviens största testlaboratorium heter Lab Research Denmark (tidigare Scantox) och ligger i Danmark.
Djurrättsorganisationer och även media i framför allt USA, England och Tyskland har låtit anställda ta jobb vid flera av de stora testlaboratorierna för att jobba undercover och avslöja hur djurtesterna går till. Flera av dessa undersökningar har visat på både onödigt brutal behandling av djuren och fusk och slarv som gör testresultaten missvisande. Se filmer från undercover-undersökningar här >>
A9. Hur vet jag om en produkt är djurtestad eller inte?
Uppgifter om företagens djurtester är inte offentliga handlingar, så det är nästan omöjligt att ta reda på om ett företag testar på djur eller inte (såvida det inte handlar om produkter där det finns direkta krav på att djurtester ska utföras). Få företag erkänner öppet att de djurtestar sina produkter eller råvarorna i produkterna. Det går inte heller alltid att lita på företag som säger att de INTE djurtestar (se svar på fråga 10 nedan). Ibland undanhåller de sanningen medvetet och ibland av okunskap. De flesta företag, oavsett typ av produkt, kan t.ex. inte garantera att deras råvaruleverantörer inte djurtestar.
Det finns flera organisationer som publicerar listor över företag som djurtestar. Listorna är långt ifrån kompletta och organisationerna kan inte garantera att uppgifterna är helt korrekta. En amerikansk sådan lista som uppdateras regelbundet finns här >>
Om du vill vara säker på att ett företag intesjälva djurtester och inte köper råvaror av leverantörer som djurtestar dem, ska du hålla dig till företag som följer en internationell standard för "Ej-testat-på-djur". Listan innehåller främst företag som tillverkar kosmetika och hygienprodukter, men även hushållsprodukter som rengöringsmedel för hemmet, tvättmedel och diskmedel. Nya märken tillkommer ständigt. Listan över godkända märken finns här >>
A10. Kan man lita på företag som säger att de inte testar på djur?
Det går tyvärr inte alltid att lita på företag som säger att de INTE djurtestar. Vissa företag är riktigt bra på att formulera sig så att det låter som om de inte djurtestar, även om de gör det. De kan t.ex. säga att "inga djurförsök förekommer inom vårt företag", men låta bli att berätta att deras råvaruleverantörer djurtestar. Det kan till och med hända att de låtit djurtesta produkterna på ett s.k. kontraktslaboratorium som utför djurtester på beställning - då har det ju inte skett inom det egna företaget! Eller så menar de att inga djurtester förekommer just nu inom företaget, men de glömmer att berätta att de inte har något policybeslut om att aldrig djurtesta, så det kan hända att de djurtestar nya produkter nästa år.
Amerikanska företag kan säga att de inte testar på djur, fast de använt tusentals råttor och möss i olika tester. Det beror på att råttor och möss inte definieras som djur i den amerikanska djurförsökslagstiftningen! Ett företag i Europa kan alltså ha fått garantier från sin amerikanska leverantör om att inga djurtester förekommer, trots att det utförts tester på råttor och möss.
Om du vill vara säker på att ett företag inte djurtestar och inte köper råvaror av leverantörer som djurtestar dem, ska du hålla dig till företag som följer en internationell standard för "Ej-testat-på-djur". Listan innehåller främst företag som tillverkar kosmetika och hygienprodukter, men även hushållsprodukter som rengöringsmedel för hemmet, tvättmedel och diskmedel. Nya märken tillkommer ständigt. Listan över godkända märken finns här >>
A 11. Men är det inte ändå bra att produkter och kemikalier djurtestas? Hur ska vi annars kunna veta om de är farliga?
De flesta av djurtestmetoderna som används för att testa kemikalier är gamla, flera av dem utvecklades under första halvan av 1900-talet. Vartefter man kommit på nya risker och nya begränsningar med djurförsöken, har man lagt till ännu fler djurtester. Men nu är trenden på väg att brytas. Både inom EU och i USA och Japan har man insett att man måste utveckla nya metoder för att snabbare kunna testa sig igenom det berg av kemikalier som det saknas giftighetsinformation om, och för att också kunna utreda effekterna när kemikalier kombineras.
Djurstudierna, där ett ämne i taget testas i bestämda doser, efterliknar knappast vår vardag där vi ständigt utsätts för en blandning av kemikalier, ofta i låga doser men under långa tidsperioder. Det behövs också nya testmetoder som kan utreda riskerna för särskilt känsliga grupper framför allt barn. Läs mer om kritiken mot djurtesterna här >>
Enorma summor pengar satsas i USA på att utveckla kombinationer av cellbaserade tester och beräkningsmodeller i datorer, för att få fram snabbare, billigare och mer tillförlitliga testmetoder. Inom EU pågår flera projekt för att få fram cell- och datorbaserade modeller för att bättre förutsäga riskerna med kemikalier, läkemedel och olika produkter. Många svenska forskargrupper som fått anslag från Forska Utan Djurförsök ligger långt framme i utvecklingen av modernare metoder än djurtesterna. Det kommer att ta ytterligare många år och många forskningsmiljoner innan de nya och bättre testmetoderna är klara för användning. Du kan bidra till att snabbare få fram nya och bättre testmetoder än djurtesterna genom en generös gåva >>
A12. Vad kan jag göra för att bidra till att djurförsöken minskar?
1. Sprid den här informationen vidare till dina vänner och bekanta
2. Stöd Forska Utan Djurförsök! Vi arbetar för att fler djurförsök ska kunna ersättas med nya, djurfria testmetoder så snabbt som bara möjligt. Därför ger vi forskningsanslag till forskare som utvecklar nya testmetoder, vi påverkar politiskt och vi sprider information både till forskare, politiker, företag, forskare och till allmänheten. Ge din gåva redan idag - läs mer här >>
När det gäller hushållsprodukter
3. Köp produkter från företag som finns med på listan över märken som inte är testade på djur.
4. Kontakta företag som inte finns med på listan och fråga varför? Berätta att du tidigare varit kund hos dem men nu bestämt dig för att hålla dig till företag som garanterar att deras råvaruleverantörer inte djurtestar.
5. Ta med listan över godkända märken till din butik och fråga vilka av märkena de säljer. Be dem ta in godkända produkter (se gärna till att ha en extra utskrift av listan till hands att ge bort)
När det gäller andra produkter
6. Minska inköpen av produkter som innehåller kemikalier
7. Köp ekologiskt så minskas användningen av bekämpningsmedel
8. Köp miljömärkt, de innehåller oftast färre kemikalier = mindre risk för djurtester. Men… ibland förekommer djurtester på bl.a. fisk för att undersöka miljörisker och tidigare krävdes att produkter allergitestades på djur för att få komma med på listor över miljövänliga produkter. Fråga den som ansvarar för märkningen om det krävs djurtester för att en produkt ska få använda deras märkning.
9. Ta reda på om läkemedel du använder "batch-testas" på djur (dvs att varje tillverkningssats djurtestas). Det gäller framför allt biologiska produkter, t.ex. botox och vissa vacciner. Fråga t.ex. din läkare och på ditt apotek.
Tips: När du tar kontakt med företag eller butiker kan det vara en god idé att ha informationen på denna sida tillgänglig, så att du snabbt kan bemöta deras okunskap! Hänvisa gärna till vår hemsida för mer information
Frågor som rör tvättmedel, diskmedel och andra hushållsprodukter
B1. Kan ni tipsa om rengöringsprodukter för hemmet som inte är djurtestade?
Det finns dessvärre få tillverkare av rengöringsprodukter som kan garantera att inga djurtester förekommer, och de som finns kan vara lite svåra att få tag på. Men när man väl hittat sin favoritprodukt och leverantör så blir det ju lättare att köpa igen. På listan står vilken typ av produkter som resp. företag tillverkar och det finns web-adresser för att leta sig vidare till inköpsställen.
Du hittar hela listan över godkända produkter här >>
B2. Djurtester av kosmetika, hygienprodukter och hudvård har ju förbjudits inom EU. Varför gäller inte förbudet även för andra produkter som tvättmedel, diskmedel och andra rengöringsprodukter?
Olika lagstiftning gäller för olika typer av produkter. EU har en separat lagstiftning för kosmetika och i det är i den lagstiftningen som förbudet mot att djurtesta kosmetika och hygienprodukter finns. Någon motsvarande lagstiftning finns inte för rengöringsprodukter och andra kemikalier.
B3. Vem bestämmer vilka företag som får vara med på listan över produkter som inte testats på djur?
Forska Utan Djurförsök publicerar listan över företag som är godkända enligt den internationella standarden för "ej-testat-på-djur". Men vi är inte med och godkänner företag. Det görs av en koalition av djurskyddsorganisationer från Europa, USA och några andra länder. I Sverige är det Djurens Rätt som deltar i detta samarbete. Vi vet dock att alla företag på EU-marknaden med jämna mellanrum får en inbjudan eller påminnelse om listan och information om vad de ska göra för att bli godkända.
Listan innehåller främst företag som tillverkar kosmetika och hygienprodukter, men även hushållsprodukter som rengöringsmedel för hemmet, tvättmedel och diskmedel.
Du hittar listan över godkända märken här >>
B4. Hur vet jag vilka företag som inte djurtestar om jag ska handla i andra länder än Sverige?
Listan över företag som inte testar på djur tas fram av en koalition av djurskyddsorganisationer från Europa, USA och några andra länder. Många av företagen på den svenska listan går att köpa i utlandet. Men det finns också många godkända märken som inte säljs i Sverige.
En brittisk hemsida om godkända märken finns här >> I den listan går det att söka produkter på olika marknader, t.ex. vad som säljs inom EU respektive i USA.
I USA kallas listan ofta för "The Leaping Bunny Programme" och godkända företag för "Leaping Bunny-certified". Den amerikanska hemsidan om godkända märken finns här >>
Den amerikanska listan går att ladda upp som iPhone-app >>
B5. Amerikanska djurrättsorganisationen PETA har fler godkända företag med på sin lista. Varför är inte alla företag på PETA:s lista med på er lista?
PETA i USA har ett helt eget system för att godkänna företag (PETA i England och övriga EU publicerar däremot samma lista som vi gör). Amerikanska PETA:s krav för att godkänna företag är mycket lägre än de krav som ställs i den internationella standarden. Det kan därför förekomma att företag på deras lista använder råvaror som djurtestats av leverantören.
Vill du vara säker på att produkterna du köper inte innehåller råvaror från en leverantör som djurtestar? Då ska du köpa produkter som finns med på listan över företag som inte djurtestar. Listan över godkända märken finns här >>
Frågor som rör bekämpningsmedel (biocider och växtskyddsmedel)
C1. Vad är bekämpningsmedel och stämmer det att de alltid djurtestas?
Ett bekämpningsmedel är en kemisk eller biologisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer (t.ex. virus) förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Eftersom det handlar om medel som ska döda djur (t.ex. råttor, möss och insekter) eller organismer som bakterier och virus, är risken stor att de är farliga även för människor, andra arter och för miljön. Därför krävs godkännande av produkterna. I Sverige sker det av kemikalieinspektionen. Kraven för godkännande finns i EU-lagstiftning och det krävs en mängd djurtester för att bedöma riskerna med de verksamma ämnena i produkterna. Bland testerna ingår bl.a. giftighetstester på både gnagare och icke-gnagare, oftast hundar. Totalt krävs försök på upp till ca 12 000 råttor, möss, kaniner och hundar för varje verksam substans.
Bekämpningsmedel delas upp i två grupper: biocidprodukt eller ett växtskyddsmedel.
Biocider är bl.a. myggmedel, desinfektionsmedel (t.ex. handdesinfektions-medel), träskyddsmedel, råttbekämpningsmedel och båtbottenfärger. Nytt är att även konserveringsmedel i mat ska räknas som biocider (de måste registreras senast 2014). Här finns en lista över produkter som räknas som biocider >>
Ett nytt regelverk för biocider är på gång inom EU. Det första förslaget från EU-kommissionen innehöll en mycket lång lista på djurförsök som krävs. När EU-parlamentet tog ställning till förslaget i juni 2010 röstade de för att istället ställa krav på modernare testmetoder och teststrategier. Det beräknas att antalet djurtester därmed kanske kan halveras och vissa djurstudier kan förhoppningsvis helt ersättas. Hur den slutliga lagtexten kommer att se ut vet vi inte ännu, både EU-kommissionen och ministerrådet deltar i arbetet med att omformulera förslaget.
Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter mot skadedjur, svampangrepp eller konkurrerande växter med mera. De används inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. För växtskyddsmedel har EU nyligen antagit en ny lagstiftning. Nya regler för vilka krav medlem måste uppfylla för att godkännas, inklusive vilka djurtester som måste utföras för att bedöma risker med de verksamma substanserna, ska beslutas senast i juni 2011.
C2. Jag har hört att handdesinfektionsmedel och myggmedel klassas som bekämpningsmedel och därför djurtestas, stämmer det?
De klassas som biocider och måste godkännas av Kemikalieinspektionen (se information ovan). Om produkten använder ett redan godkänt verksamt ämne, behöver djurtesterna normalt inte upprepas.
C3. Hur är det med båtbottenfärger, djurtestas de?
Det finns två typer av båtbottenfärger (som används för att hindra att alger, musslor och havstulpaner sätter sig fast på båtskrovet). Båtbottenfärger som tar bort påväxten på kemisk och biologisk väg räknas som biocider och måste godkännas av Kemikalieinspektionen (KemI) innan de får säljas och användas. Djurtester ingår i bedömningsunderlaget.
Det finns också färger som på fysisk väg hindrar påväxt. Dessa behöver inte godkännas. Men liksom vanliga målarfärger kan fysikaliskt verkande produkter innehålla ämnen som kan vara miljö- och hälsoskadliga. Det är tillverkarens ansvar att informera om och märka produkterna så att den som hanterar dem kan göra det på ett säkert sätt. Djurförsök kan förekomma för att utreda produkternas säkerhet och miljöpåverkan.
Frågor som rör läkemedel och medicinsktekniska produkter
D1. Kan ni tipsa om mediciner som inte djurtestats?
Alla läkemedel djurtestas. Det gäller både receptbelagda och receptfria läkemedel. Djurtester krävs både för att demonstrera effekt och för att undersöka risken för biverkningar. Djurtestkraven varierar mellan olika typer av läkemedel, men det finns också djurtestkrav som är gemensamma för alla läkemedel, inklusive en mängd toxikologiska studier (olika typer av giftighetstester). De flesta läkemedel djurtestas under utvecklingen och i samband med registrering. Men kompletterande djurtester kan krävas även senare om användningen på människor har visat på något eventuell risk som behöver undersökas närmare, eller om tillverkaren vill lägga till ytterligare användningsområden för läkemedlet. Om ett nytt företag börjar tillverka samma läkemedel krävs dock normalt inte nya djurtester.
För vissa läkemedel krävs även tester av varje tillverkningssats. Det gäller främst biologiska substanser som kan variera i sammansättningen och läkemedel som kan vara giftiga. Exempel är botox-produkter och vissa vacciner.
D2. Stämmer det att Botox djurtestas, och hur hänger det ihop med kosmetikatestförbudet på djur?
Botox och de konkurrerande produkterna Azzalure, Bocouture, Xeomin, Dysport och Neurobloc är tillverkade av det potentiellt dödliga giftet botulin. På grund av giftigheten och eftersom det är en biologisk produkt som kan variera i sin sammansättning, krävs djurtester av varje tillverkningssats. Djurtesterna är mycket plågsamma. Giftet sprutas in i buken på möss och orsakar förlamning. En vanlig dödsorsak är kvävning, när muskulaturen som sköter andningen förlamas.
Kosmetikatestförbudet finns i EU:s kosmetikadirektiv, en lagstiftning som gäller specifikt för kosmetika och hygienprodukter. Botox klassas som läkemedel, och då gäller en helt annan lagstiftning.
Antalet djur i botoxtester ökar hela tiden, eftersom användningen av botox i kosmetiskt syfte ökar. Man räknar med att ett par hundra tusen djur används varje år, runt om i världen i botoxtester. Mellan 2005 och 2008 ökade antalet djur i botoxtester från 33 000 till 87 000 djur/år inom EU. I hela världen bedöms antalet djur i botoxtester ligga på ca 600 000/år. Men nu kommer antalet troligen att minskas.
Under sommaren 2011 fick botoxtillverkaren Allergan en cellmetod godkänd för att testa Botox och Botox cosmetic för de amerikanska och kanadensiska marknaderna. De arbetar nu för att få metoden godkänd även för produkterna som säljs på EU-marknaden. Det är osäkert hur lång tid det kan ta. Botoxprodukter från olika tillverkare skiljer sig åt, så en testmetod som är godkänd för en tillverkare kan inte utan ytterligare utvecklingsarbete användas av de andra. Övriga botoxtillverkare har, så vitt vi känner till, inte fått fram godkända djurfria testmetoder.
D3. Hur är det med Restylane och andra s.k. fillers som används som skönhetsbehandlingar?
Alla produkter som injiceras i kroppen klassas som antingen läkemedel eller medicinsktekniska produkter.
Om produkterten har en biologisk påverkan (såsom t.ex. botox, som är muskelförlamande), så är det ett läkemedel.
För alla läkemedel krävs djurtester. Djurtesterna sker främst under utvecklingen och för registrering av produkterna, men kompletterande djurtester kan förekomma senare också.
Om produkten "bara" har till uppgift att fylla ut under huden, utan att ha en biologisk påverkan, så klassas produkten som en medicinsteknisk produkt. Det gäller t.ex. fillers som Restylane. Även för sådana produkter krävs djurtester och registrering (läs mer om det här >> ). En lista över djurtester av Restylane finns i registreringsdokument till myndigheten FDA. Se t.ex detta dokument >>
Däremot sker (så vitt vi känner till) inte djurtester av varje tillverkningssats av Resylane och andra "fillers", vilket däremot krävs av botox-preparat.
Observera att många fillers innehåller hyaluronsyra. Det är en biologisk produkt som kan utvinnas ur tuppkammar eller tillverkas syntetiskt. Resylan, Perlane, Makrolane, Juvéderm och Reviderm är exempel på produkter som är tillverkade med syntetisk hyaluronsyra.
Hylaform och Dermavisc är produkter med hyaluronsyra från tuppkammar. Över 20 000 tuppar föds upp och dödas varje år för att producera hyaluronsyra för medicinsk och kosmetisk användning. Det avslöjades i P1:s Kaliber i oktober 2011.
Zyderm och Zyplast är en annan typ av fillers som innehåller kollagen utvunnet från kohud.
D4. Går det verkligen att ersätta djurförsök inom läkemedelsutveckling?
Idag finns inte alternativ till alla djurförsök som fortfarande görs inom läkemedelsutveckling. Men väldigt många av läkemedelsindustrins djurförsök har redan ersatts av cellmodeller och beräkningsmodeller i datorer. Forska Utan Djurförsök har varit med och bekostat utvecklingen av några sådana modeller. Forska Utan Djurförsök gav anslag till forskare vid Uppsala universitet för att utveckla en cellmodell för att kontrollera om läkemedel tas upp i tarmen. De hade svårt att få forskningsanslag från annat håll, men vi såg potentialen att minska onödiga djurförsök och gav dem forskningsanslag. Modellen var mycket lyckad och har sedan vidareutvecklats till en datormodell. De nya modellerna används nu på läkemedelsföretag över hela världen. Och forskargruppen fortsätter att ta fram nya, avancerade testmetoder, utan djurförsök. Läs mer om djurförsök inom läkemedelsindustrin som ersatts här >>
Just nu stödjer Forska Utan Djurförsök flera projekt som kan bidra till färre djurförsök och säkrare läkemedel. Med stöd från oss utvecklar svenska forskare nya och bättre tester för bl.a. levertoxicitet och reproduktionsstudier. Läs mer om forskningen som får stöd från Forska Utan Djurförsök här >>
D5. Djurtestas vitaminer, naturläkemedel, homeopatiska medel och andra "hälsokostprodukter"?
Vissa är djurtestade, andra är det inte.
"Hälsokostprodukter" är ett knepigt område och reglerna varierar beroende på om produkten är ett kosttillskott, homeopatiska preparat, naturläkemedel eller växtbaserat läkemedel. Se även svar på fråga om "functional foods".
Kosttillskott (vitaminer, mineraler, aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer, örter och växtextrakt i koncentrerad form), räknas som livsmedel, och sedan 2005 finns en föreskrift från livsmedelsverket om kosttillskott. Det finns inga krav på att nya kosttillskott ska djurtestas och inga krav på registrering.
Om en produkt av utges för att ha en (medicinsk) effekt så räknas klassas produkten som läkemedel. Alla naturmedel, växtbaserade naturmedel och homeopatiska medel är därför läkemedel.
Sedan 2006 finns nya regler om naturläkemedel i lagstiftning från EU. Naturläkemedel måste godkännas av läkemedelsverket och deras kvalitet, effekt och säkerhet måste styrkas. När det gäller effekt och säkerhet sker det vanligen genom hänvisning till medicinsk litteratur om traditionell användning. Men det kan också visas genom vetenskapliga studier, vilket kan inkludera djurförsök.
När det gäller växtbaserade naturläkemedel sker just nu en övergång till nya regler som innebär att de omregistreras och klassas som "växtbaserade läkemedel" (de är alltså inte längre naturmedel). Det finns två undergrupper med olika krav: traditionella växtbaserade läkemedel (TVBL) eller växtbaserade läkemedel (VBL). Reglerna för de olika grupperna är lite olika. TVBL-produkter får säljas överallt, medan VBL-produkter omfattas av samma regler för försäljning som receptfria läkemedel. Inför registreringen görs en säkerhetsvärdering av varje produkt. För att visa att medlen har effekt används de erfareheter som samlats in under de år (minst 10 år för TVBL och minst 30 år varav minst 15 år inom ett EU-land för VBL) som produkterna har används som läkemedel. Det går också att hänvisa till information som redan finns hos den euopeiska läkemedelsmyndigheten om effekt och säkerhet hos likvärdiga produkter. Men djurtester kan förekomma för att testa produkterna.
Även homeopatiska produkter räknas som läkemedel och det finns särskild lagstiftning för dem. Djurförsök kan förekomma, men det finns inget generellt krav på djurstudier om det på annat vis kan dokumenteras att produkterna är ofarliga.
Information om vilka djurtester som gjorts för olika produkter är inte offentliga uppgifter, så det går inte att på ett enkelt sätt ta reda på vilka produkter som är djurtestade och vilka som inte är det. Forska Utan Djurförsök har inte tillgång till sådan information. Det bästa är att fråga företaget, men som vi tidigare påpekat i denna text så går det inte alltid fullt ut att lite på företag som säger att djurtester inte förekommer.
D6. Vad är medicintekniska produkter och vilka djurtester förekommer?
Begreppet medicintekniska produkter är innefattar ett mycket brett spektrum av produkter som är avsedda att användas inom alla delar av hälso- och sjukvården och även direkt av konsumenter. Till gruppen hör allt ifrån hjärt-lungmaskiner och röntgenutrustning, till plåster, injektionsnålar, kateterslangar och kontaktlinser. Även "fillers" som sprutas in under huden för att minska rynkor, förstora läppar och vid bröstförstoringar klassas som medicinsktekniska produkter.
Kraven (som finns i EU-lagstiftning, svensk lagstiftning och i olika internationella standarder) är omfattande och innebär i korthet att både säkerhet och prestanda måste styrkas och att eventuella biverkningar och risker måste minimeras och beskrivas.
Produkter som används i eller på patienter (eller konsumenter) djurtestas som regel. Det kan t.ex. gälla nålar, suturmaterial, katetrar, alla former av implantat, fillers, material som används vid dialys och annan utrustning som kommer i kontakt med kroppsvätskor och organ som sedan återförs till kroppen (t.ex. vid transplantationer). Det gäller också produkter som kontaktlinser, plåster och andra förbandsmaterial, tandfyllnadsmaterial och kondomer.
Vilka djurtester som görs beror på typen av produkt och användningsområden och därmed vilka risker man som är förenade med varje produkt. Det man undersöker är "biokompabilitet" dvs om dessa ämnen påverkar kroppen (och även tvärt om, hur materialen påverkas). Akuta giftighetsstudier, giftighetsstudier vid upprepad/längre användning, allergitester, ögonirritationstester och hudirritationstester tillhör bastesterna.
För produkter som kommer i kontakt med slemhinnor görs även slemhinne-irritationstester. För sådana tester finns cellmodeller, men även djurtester förekommer även om det allmänt anses att djurtestresultaten inte tillför någon värdefull information om påverkan på människor. Hårda material som i implantat och plaster mals ofta till ett pulver som blandas med vätska för att kunna testas. Implantat och andra material som används inne i en kropp testas också genom att de opereras in i djurkroppar i olika studier. Det förekommer också att man orsakar skador på djuren för simulera användning på människor. Det kan handla om att orsaka sårskador, brännskador, infektioner, dra ut tänder eller bryta ben på djuren. Normalt görs djurtesterna när produkterna är nya, före registrering. Men för vissa typer av produkter görs också "batchtester", dvs regelbundna, återkommande stickprovskontroller av olika tillverkningsomgångar.
Frågor som rör andra produkter
E1. Hur är det med djurtester av kläder och textilier?
Det är inte normalt inte tygerna som djurtestas, utan de kemikalier som används vid tillverkning och behandling av textilier. Vissa kemikalier används vid fiberframställning, andra vid blekning, färgning och tryckning etc. Kläder med plasttryck kan innehålla t.ex. mjukgörande ämnen, som ftalater.
Kemikalier kan även av olika skäl tillsättas till den färdiga produkten, t.ex. sportkläder som behandlas med antibakteriella medel, möbeltextilier med flamskyddsmedel (som ska göra att de inte börjar brinna så lätt) och allväderskläder som impregneras. Många kläder och andra textilier behandlas med medel för att motverka mögel vid transport och förvaring.
Enligt en rapport från Kemikalieinspektionen kan det i värsta fall användas fyra kilo kemikalier för att producera en vanlig T-tröja i bomull och upp till sju kilo för att tillverka en viskoströja!
Användning av kemikalier i textilier kan bidra till miljöförstöring, hälsorisker för människor som hanterar kemikalierna och djurförsök för att testa kemikalier.
Det är omöjligt att veta vilka kläder och textilier som bidrar till fler djurtester, men ett sätt att försöka påverka är att undvika onödiga kemikalier. Välj miljömärkta kläder och textilier, ekologisk bomull hellre än traditionellt odlad och undvik textilier som är impregnerade, flamskyddade eller antibakteriella. Fråga i butiken om det du ska köpa innehåller farliga ämnen. Och köp gärna begagnat istället för nytt
E2. Djurtestas målarfärg och alla andra kemikalier jag har hemma i garaget/förrådet?
Kanske har du både bilschampo, oljor och andra vätskor till bilen, målarfärg och lösningsmedel och lite annat smått och gott hemma i förrådet. Produkterna kan innehålla ämnen som är vara miljö- och hälsoskadliga. Det är tillverkarens ansvar att informera om och märka produkterna så att den som hanterar dem kan göra det på ett säkert sätt. Med största sannolikhet har djurtester förekommit för att utreda de kemiska ämnenas säkerhet och kanske även olika blandningar och slutprodukterna.
Vi kan tyvärr inte tipsa om företag som undviker djurtester.
E3. Jag har hört att "functional foods" som t.ex. yogurt, probiotiska produkter, olika fetter och andra livsmedel som ska göra förlänga våra liv och göra oss friskare, djurtestas, stämmer det?
Det finns produkter som hamnar i gränslandet mellan livsmedel, läkemedel, kosmetika och bekämpningsmedel. "Functional foods" hamnar ofta i ett sådant här gränsland. Så testkraven kan variera beroende på hur produkten klassas. Om tillverkarna påstår att produkten har läkemedelseffekter så gäller läkemedelslagstiftningens regelverk vilket innebär krav på djurtester. Men oftast finns inga absoluta krav på djurtester. Dock får ett företag inte komma med påståenden som inte kan styrkas. Därför väljer vissa företag att utföra studier på djur för att kunna bevisa en effekt. Vi vet att sådana ansökningar har lämnats in till djurförsöksetiska nämnder i Sverige.
2006 införde EU en ny föreskrift om vilka närings- och hälsopåståenden som får finnas på livsmedelsförpackningar och i reklam. Alla effekter ska kunna bevisas genom vetenskapliga studier på människor. I ett rådgivande dokument fastställer EU-kommissionen att det finns en stor vetenskaplig osäkerheten när resultat från djurstudier ska användas för att förutsäga effekt på människor. Därför får djurstudier endast användas som tilläggsdokumentering, t.ex. för att förklara varför produkten har en viss effekt.
Fråga gärna företaget om de använt djurstudier för att testa sina produkter, men som vi tidigare påpekat i denna text så går det inte alltid fullt ut att lite på företag som säger att djurtester inte förekommer.
E4. Djurtestas julstjärnor?
Få avslöjanden har haft så stor genomslagskraft som när en tjänsteman på dåvarande "produktkontrollnämnden" (nu Kemikalieinspektionen) i slutet av 1970-talet slog larm om "djurtester av julstjärning". Det som djurtestats var en kemikalie som tagits fram för att behandla julstjärnor och andra plantor för att få dem att bli småväxta och passa bättre i krukor.
Medlet, ett s.k. stråförkortningsmedel med namnet Reducymol, djurtestades på det sätt som krävdes för att registrera denna typ av kemikalier, vilket inkluderade en mängd djurförsök på olika arter. Bl.a. utfördes akuta giftighetsstudier på en grupp hundar, för att se vid vilken dos hälften av djuren dog (LD50-tester). Tjänstemannen ansåg att det var oacceptabelt att förgifta djur i djurförsök för att vi ska få småväxta julstjärnor, och han fick medhåll av en stor del av svenska folket. Frågan togs till och med upp i riksdagen 1981/82, men då konstaterades att det inte finns någon möjlighet att införa "behovsprövning" av kemikalier för att kunna stoppa den här typen av djurtester.
Om just Reducymol fortfarande används, vet vi inte. Men vi vet att det ständigt registreras nya kemikalier och att de djurtestas. Särskilt omfattande är djurtesterna av bekämpningsmedel och växtskyddsmedel. Och djurtesterna kommer att fortsätta så länge det saknas alternativ. Genom ett bidrag till Forska Utan Djurförsök kan du hjälpa till att ersätta djurförsöken med nya metoder.
Mer information
Frågor och svar om smink, hudvård och hygienprodukter hittar du här >>
Du hittar övergripande information om kosmetikatester på djur och EU:s djurtestförbud och kosmetikatester på djur här >>
Svar på vanliga frågor om Forska Utan Djurförsök och hur vi arbetar finns här >>
Stöd Forska Utan Djurförsök med en gåva >>
Vill ditt företag komma med på listan över företag som inte testar på djur? Då ska ni kontakta Djurens Rätt, som administrerar detta i Sverige. Läs mer här >>
