Utredning föreslår ändring i definitionen av djurförsök

Djurskyddslagsutredningen föreslår att den svenska djurskyddslagens definition av djurförsök ändras. Enligt utredningen ska den anpassas till EU:s betydligt snävare definition. Det skulle innebära att hundratusentals djur som används i forskning i Sverige inte längre kommer att omfattas av kraven på etisk prövning och inte heller av kravet att djurförsöken ska ersättas om det finns alternativ.

Förslaget framfördes i djurskyddsutredningen som presenterades i november 2011. Trots att utredningen inte haft i uppgift att utreda frågor som rör djurförsök, innehåller den flera förslag som rör djurförsök, bl.a. att definitionen av djurförsök ska ändras.

Förslaget presenteras i utredningen utan en ordentlig analys av konsekvenserna för de djur som berörs och det finns flera oklarheter när det gäller tolkning och gränsdragning.

Utredningen har skickats ut på remiss under våren 2012, med sista datum att lämna synpunker den 8 juni. Men redan under vintern diskuterades utredningens förslag om att ändra definitionen av begreppet djurförsök bl.a. i en debatt i riksdagen den 20 januari, efter en fråga av riksdagsledamoten Jens Holm till landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Se debatten på video här >> (det är interpellationsdebatt IP173). Protokoll från debatten finns här >>

Djurskyddslagsutredningen skickades ut på remiss våren 2012. Längre ner på denna sida finns exempel på remissvar som visar att det är svårt att bedöma hur förslaget om ändrad defintion ska tolkas.

Ska spara pengar, men konsekvenserna för djuren har inte utretts

Förslaget om att ändra definitionen av djurförsök motiveras med att utredningen skulle föreslå regelförenklingar och möjligheter att minska administrativa kostnader - i detta fall framför allt kostnaderna för djurförsöksetisk prövning. Men utredningen skulle också se till att djurskyddet inte försämras genom de föreslagna ändringarna.

Det finns många oklarheter kring vilka konsekvenser förslaget skulle medföra för djuren. Utredningen ger inga tydliga exempel på vilka försök som fortfarande skulle anses vara djurförsök och vilka som inte längre skulle vara djurförsök. Därmed är det svårt att fullt ut bedöma konsekvenserna. Men det kan handla om hundratusentals djur varje år - eller åtskilliga miljoner djur om även fisk i provfiske exkluderas från djurförsöksdefinitionen.

Klart är att förslaget innebär att kraven på etisk prövning tas bort för den forskning som inte längre definieras som djurförsök. Dessa försök skulle inte heller omfattas av kravet på att djurförsök så långt som möjligt ska ersättas med alternativ och att försöken ska utföras på sätt som är så skonsamma som möjligt för djuren. För vissa vilda djur som används i forskning är det också oklart i vilken mån de överhuvudtaget kommer att omfattas av djurskyddslagens skydd, om definitionen av djurförsök förändras.

Definitionen av djurförsök

Sverige och EU har idag olika definitioner av vad djurförsök är. Den svenska definitionen är betydligt bredare än EU:s och inkluderar all vetenskaplig användning av djur inklusive djur som används i beteende-, inhysnings- eller skötselsystemsstudier, fiskar i provfiske samt djur som avlivas för användning av celler/vävnader/organ.

Utredningen föreslår att definitionen av djurförsök ska anpassas till den definition som finns i EU:s djurförsökslagstiftning. Det innebär att det måste finnas ett visst mått av lidande, eller risk för lidande, för att en användning ska definieras som djurförsök. Det kan låta rimligt, men samtidigt finns det i många projekt en osäkerhet kring hur mycket lidande djuren kommer att utsättas för. Det är inte ovanligt att en forskare anser att djurens lidande är minimalt, men en djurförsöksetisk nämnd gör en annorlunda bedömning. Om dessa projekt inte längre definieras som djurförsök, eftersom försöksledaren gör bedömningen att de inte utsätts för lidande, så kommer projekten inte att granskas av en djurförsöksetisk nämnd.

Det är inte heller alltid okontroversiellt att djur avlivas för att deras kroppar ska användas i forskning, utbildning eller för att utvinna ämnen till t.ex. läkemedel och skönhetspreparat. Idag granskas sådana projekt av etiska nämnder som ska bedöma om det finns alternativ och om syftet är så viktig att det uppväger djurens lidande. Med den nya definitionen skulle dessa försök inte granskas av djurförsöksetiska nämnder.

Den eventuella fördelen med ändringen skulle vara att vissa undantag som bara tillåts för djurförsök, inte längre skulle vara aktuella för denna djuranvändning. Det gäller t.ex. regler för djurhållning.

Hur många djur berörs av den ändrade definitionen?

Så här ser statistiken över djurförsök ut för 2008 (det senaste året som det finns publicerad statistik för):

Djurförsök i Sverige enligt EU:s definition: 501 499 djur
Enligt svensk definition: 1 030 163 djur + 5 776 550 fiskar i provfiske

I den svenska definitionen inkluderas både djuren som är försöksdjur enligt EU:s definition (501 499 djur) samt "försöksdjur utöver den europeiska definitionen " (totalt 528 705 djur)
I "försöksdjur utöver den europeiska definitionen" inkluderas:
- 87 772 djur i beteende-, inhysnings- eller skötselsystemsstudier
- 143 931 djur som avlivats för användning av celler/vävnader/organ
- 297 002 djur som används i beteendeförsök utan tvångsanordningar
- 5 776 550 fiskar i provfiske (fisk som fiskats upp för att undersöka fiskbestånden i svenska vatten).

Det är oklart exakt hur många av dessa djur som används i forskning som inte längre skulle klassas som djurförsök.

Av utredningen framgår tydligt att avlivning av djur för att deras kroppar ska användas i forskning, inte längre ska klassas som djurförsök. När det gäller de andra typerna av djurförsök som inte anses vara djurförsök enligt EU:s definition, framgår det inte alls hur gränsdragningen ska göras.

Hur drabbas djuren om definitionen ändras?

Om definitionen av djurförsök EU-anpassas så kommer det att få konsekvenser för flera stora grupper av djur. Exakt vilka konsekvenserna blir är svårt att överblicka och utredningen gör inga försök att redogöra för vare sig vilken typ av forskningsprojekt som berörs eller alla konsekvenser av detta.

Forska Utan Djurförsök har bett några ledamöter i djurförsöksetiska nämnder om exempel på djurförsök som lett till diskussioner i nämnderna, men som troligen inte skulle omfattas av kravet på etisk prövning om definitionen ändras. Vi bad också om exempel som visar att det kan vara svårt att veta om det skulle klassas som djurförsök eller ej, enligt den nya definitionen. Nedan ges ett fåtal, men belysande exempel.

Djur som avlivas för att deras organ/vävnad/celler ska användas i forskning
Avlivning av djur för att använda deras kroppar, organ eller celler i forskning eller utbildning skulle inte längre klassas som djurförsök. Sådana projekt skulle alltså inte omfattas av etisk prövning eller kraven på att så långt som möjligt ersättas med andra metoder som inte innebär användning av djur.

Varför är detta då ett problem? Det finns många exempel från de djurförsöksetiska nämnderna på djur som avlivas för att deras organ/vävnader ska användas i utbildningssyfte. Från Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd rapporteras om många diskussioner kring dessa försök, t.ex. om djuranvändningen kan ersättas med djurfria alternativ såsom simuleringsprogram på dator, verklighetstrogna modeller eller att laborationen filmas så att studenterna kan titta på en videofilm istället för att ständigt avliva nya djur. Ansökningar modifieras ofta innan de godkänns.

Djur som avlivas för att utvinna ämnen till läkemedel och skönhetspreparat
Hösten 2011 uppmärksammade media att det i Sverige varje år föds upp tiotusentals tuppar som får leva sina liv i trånga burar och sedan avlivas för att utvinna hyaluronsyra ur de röda tuppkammarna. Hyaluronsyran används i läkemedel, i fillers för att t.ex. injicera i läppar vid skönhetsbehandlingar (läppförstoring) och i hudkrämer.

Denna användning skulle inte längre klassas som djurförsök enligt den nya föreslagna definitionen. Det innebär att ingen djurförsöksetisk nämnd ska granska planerade försök för att ta ställning till bl.a. om syftet är så viktigt att det är värt djurens lidande.

Djur i beteendestudier utan tvångsanordning
Med den föreslagna nya definitionen skulle djur i beteendestudier utan tvångsanordning troligen inte klassificeras som djurförsök. Om djur utsätts för lidande motsvarande minst ett nålstick, ska det dock klassas som djurförsök. Detta kommer att innebära svåra gränsdragningar. Ett exempel från en etisk nämnd:

I ett beteendeförsök placerades en fisk i ett tvådelat akvarium med en rovfisk på ena sidan och fisken som skulle studeras på andra sidan, för att studera försöksfiskens flyktbeteende. Försöksledaren hade klassat försöket som "ringa svårighetsgrad" eftersom rovfisken inte kunde ta försöksfisken. Nämnden diskuterade om inte försöksfisken utsattes för sådan stress och ångest att försöket borde klassas som "moderat svårighetsgrad" och om fisken borde få något skydd att gömma sig bakom för att minska stressnivån. Skulle detta ens klassas som djurförsök enligt den nya definitionen?

Djur som ingår i "utfodrings-, inhysnings- eller skötselsystem-försök
I Malmö/Lunds djurförsöksetiska nämnd lämnades 2009 två reservationer (en av reservationerna kom från nämndens ordförande) mot godkännandet av ansökan M149/09 om att testa ett nytt system för lastning och transport av slaktkyckling. Enligt reservationerna saknades bl.a. avbrytningspunkt och information om avlivningssätt, trots att nämndens utredning visade att det fanns risk för att djur skadades (bl.a. vid fall) och utsätts för lidande. Enligt reservationerna sa en representant för företaget som ska utföra försöket, att transportdödligheten i det nya systemet riskerade att bli högre än med tidigare system.

Det är oklart om detta projekt skulle klassas som djurförsök och därmed omfattas av kravet på etisk prövning, med den föreslagna nya definitionen av djurförsök.

Andra exempel på svårbedömt lidande
Det är inte ovanligt med djurförsök där djuren inte utsätts för något lidande i själva försöken, men där djuren hålls ensamma, utan kontakt med andra djur, något som kan var mycket stressande och leda till en dålig livskvalitet för djuren. Även här har de djurförsöksetiska nämnderna en viktig roll att bedöma djurens lidande och ställa det mot syftet och nyttan med försöket. Men även här blir gränsdragningen svår. När utsätts djuren för så mycket lidande att det ska klassas som djurförsök?  Och är det verkligen försöksledaren som ska avgöra det, utan någon oberoende granskning? 

Fiskar i provfiske, fångst och märkning av fåglar och andra vilda djur
Utredningen föreslår skärpta krav på utbildning vid hanteringen av vilda djur i försök. Samtidigt är det oklart hur mycket av den forskning som sker med vilda djur, t.ex. ringmärkning av fåglar eller att sätta radiosändare på vilda djur, som fortfarande skulle klassas som djurförsök med den nya definitionen. Frågan är var gränsen ska gå för att vilda djur i forskning över huvudtaget kommer att omfattas av djurskyddslagen?

I utredningen föreslås formuleringen att lagen "omfattar alla djur som hålls av människan och de viltlevande djur som används, eller avses användas i djurförsök." I vilken mån omfattar detta djur som fångas för att märkas eller förses med radiosändare, i samband med forskning?

Följande definition av djurförsök föreslås:
6 § Med djurförsök avses användning av ryggradsdjur eller bläckfiskar som kan vålla djuren lidande i lika stor utsträckning som, eller i större utsträckning än ett nålstick, för
1. vetenskaplig forskning,
2. sjukdomsdiagnostik,
3. utveckling och framställning av läkemedel eller kemiska produkter,
4. undervisning, samt
5. andra jämförliga ändamål.
Med djurförsök avses också, i de fall djur orsakas lidande, framställning av djur med förändrad arvsmassa, om gentekniska, kemiska eller andra liknande metoder används. Vidare omfattas också bevarande av en sådan genetisk modifierad stam av djur genom avel med bibehållande av djurens genetiska egenskaper.

Ändringar är redan på gång

Redan idag ger djurskyddslagen möjlighet för Jordbruksverket att besluta om undantag från kraven på djurförsöksetisk prövning. Under sommaren 2012 har Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter om djurförsök varit ute på remiss, och redan där görs vissa sådana undantag.

Forska Utan Djurförsök anser att detta innebär en försämring av djurskyddet för de berörda djuren. Anmärkningsvärt är också att det inte krävs någon form av ansökan eller anmälan om att dessa djurförsök, som tidigare krävde djurförsöksetisk prövning. Det innebär att det blir svårt att i efterhand utvärdera effekterna av det ändrade regelverket. Dessa djurförsök är också undantagna från kraven på statistikrapportering och kraven på utbildning av de ansvariga personerna.   

Forska Utan Djurförsök skulle gärna se ett klargörande kring:
- i vilken omfattning fångst av vilda djur överhuvudtaget omfattas av djurskyddslagen (inkluderas de i "djur som hålls av människan" i samband med fångsten?)
- när vilda djur omfattas av definitionen "försöksdjur" vid fångst och hantering och
- vilken hantering av djuren och vilka ingrepp som skulle innefattas i begreppet "djurförsök".  
- kommer provfiske att klassas som djurförsök? Om inte, kommer fiskar i provfiske ens att inkluderas bland djuren som omfattas av djurskyddslagen?

Exempel ur remissvaren

Flera av remissvaren på utredningen visar att det är svårt att avgöra vilka av försöken som inte längre skulle klassas som djurförsök, enligt utredningens förslag.

Kemikalieinspektionen, KemI, om förslaget att ändra definitionen av djurförsök:
... "KemI anser att betänkandet i denna del inte är helt tydlig vad gäller motiven att frångå den nuvarande definitionen i den svenska djurskyddslagen och den hållning som regeringen gav uttryck för i Ds 2011:12.  Frågan är exempelvis om ett test av en kemikalie som genomförs på djur utan att djuren åsamkas lidande, men de avlivas efteråt för att studera inre organ, är att betrakta som ett djurförsök enligt föreslagna definitionen."
Remissvaret finns här: www.regeringen.se/content/1/c6/18/61/82/20f9b9c6.pdf
 
Gentekniknämnden om förslaget att ändra definitionen av djurförsök:
"Genmodifierade växter som ska användas som livsmedel eller foder (även biprodukter) testas ensligt EFSAs Guidance för risk assessment of food and feed from genetically modified plants. Detta test ska visa att produkten är ofarlig för djur och människor, och visa på vilket sätt GM-växten skiljer sig från motsvarande icke genmodifierande växt. Utfodringsstudier med lab- och produktionsdjur är en del av detta test. Gentekniknämnden är osäker på om sådana utfodringsstudier ska räknas som djurförsök eller inte enligt det nya lagförslaget. Det finns, å ena sidan, ingen anledning att tro att utfodring med GM-växter skulle orsaka djuren lidande. Å andra sidan genomförs utfodringsstudierna just för att visa att genmodifieringen, som ESFA uttrycker det "has no adverse effects on human and animal health". Gentekniknämnden efterlyser större tydlighet i beskrivningen av vad som ska räknas som djurförsök, vem som ska göra den bedömningen och vem som har ansvaret om en utfodringsstudie i efterhand mot förmodan visar sig ha orsakat djuren lidande."
Remissvaret finns här: www.regeringen.se/content/1/c6/18/61/82/7000990a.pdf

FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) konstaterar i sitt remissvar att det är oklart om den nya definitionen av försöksdjur omfattar sidofångst vid viss typ av infångning av fisk.
Remissvaret finns här: www.regeringen.se/content/1/c6/18/61/82/39d28752.pdf

Om utredningen och mer information

Utredningen om djurskyddslagstiftningen gjordes av Eva Eriksson. Den ca 1 100 sidor långa utredningen innehåller förslag till en ny djurskyddslag och en ny djurskyddsförordning. Många av utredningens förslag är mycket bra och väl utredda. Men just när det gäller försöksdjuren finns det brister i utredningen.

Här hittar du utredning "Ny djurskyddslag" >>

Forska Utan Djurförsöks remissvar angående utredningen:

Remissvar (184,4 kB)

Här finns en sammanställning av all text i utredningen som berör djurförsök:

Om djurförsök i utredningen (123 kB)

Mer djurförsöksstatistik hittar du här >>

Om ändringar i svenska djurskyddslagen med anledning av EU:s nya försöksdjursdirektiv >>

Följ länkarna i vänstermenyn för mer information om lagstiftningen om djurförsök

Instruktionen till utredaren var bl.a. att undersöka "hur lagstiftningen kan moderniseras och förenklas, dels att finna lösningar på ett antal särskilda djurskyddsproblem. Villkor för den nya djurskyddslagstiftningen har varit att den ska uppnå minst samma djurskyddsnivå som gällande lagstiftning, utgå från de enskilda djurens behov samt verka förebyggande. Bestämmelserna i djurskyddslagstiftningen ska även vara baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet".

En djurhållning måste enligt utredarens mening ge djuren en god djurvälfärd om den ska anses vara etiskt acceptabel. Med djurvälfärd avser utredaren såväl hälsa och biologisk funktion som beteendebehov och känslor. En god djurvälfärd innebär alltså sammanfattningsvis att djuren mår bra såväl fysiskt som psykiskt.