EU:s nya kemikalielagstiftning
– REACH
EU:s nya lagstiftning för kontroll av kemikalier, REACH, trädde i kraft i juni 2007. REACH ökar kraven på företag att utreda, dokumentera och registrera riskerna med de kemikalier de tillverkar och importerar.
Alla kemikalier som tillverkas eller importeras i mer än ett ton per år måste registreras och ofta måste nya djurtester utföras för att komplettera kunskapen om ämnet. När lagstiftningen antogs räknade man med att ca 30 000 kemikalier skulle behöva registreras om, men nu verkar det som om det kan handla om betydligt fler kemikalier, och därmed mångdubbelt fler djurtester än beräknat.
Lagstiftningen kräver registrering av alla testdata som företagen har tillgängliga. I vissa fall krävs att företagen kompletterar med nya djurtester. Testkraven beror på mängden som används av varje kemikalie. Företagen ansvarar för att testerna utförs, men för att undvika upprepningar av utförda djurtester så krävs att företag som registrerar samma ämne samarbetar och delar med sig av djurtestdata till varandra.
För kemikalier i volymklassen 1-10 ton krävs ofta att man testar den akuta giftigheten samt allergitestar på djur. Vid volymer över 10 ton tillkommer flera tester såsom hud- och ögonirritationstester, ytterligare giftighetsstudier på djur, studier av påverkan på fortplantningsförmågan på djur och i vissa fall förmågan att framkalla mutationer. Vid volymgränser på 100 respektive 1000 ton tillkommer ytterligare djurtestkrav.
Läs mer om hur djurtesterna går till >>
Hur många djur kommer att drabbas?
Hur många djur som kommer att användas som ett resultat av REACH är svårt att förutsäga. När lagstiftningen antogs räknade man med att det fanns ca 30 000 kemikalier som var aktuella för om-registreringen. Utifrån kunskapen om dessa kemikalier beräknades att ca 6-12 miljoner djur skulle utsättas för olika tester av kemikalier.
Registreringen av kemikalier kommer att ske stegvis under åren 2010-2018, men redan under 2008 kunde företagen för-registrera sina kemikalier. Antalet för-registreringar uppgår till över 100 000.
Om så många kemikalier verkligen kommer att registreras, och saknar tidigare djurtestdata, kommer antalet djurtester är bli mångdubbelt högre än tidigare beräknat.
Professor Thomas Hartung (tidigare chef för ECVAM, EU:s center för validering av alternativ till djurförsök) har gjort beräkningar utifrån antalet för-registrerade kemikalier. Hans beräkningar visar att det totala antalet djurtester som kommer att utföras pga kraven i REACH kommer att ligga på över 50 miljoner djur, i värsta fall så många som 140 miljoner djur.
Kemikaliemyndigheten ECHA anser dock att professor Hartungs beräkningar bygger på överskattningar av antalet kemikalier. De menar att många av för-registreringarna är felaktiga, att Hartung feltolkat testkraven och att det kanske redan finns tillgängliga djurtestdata för dessa kemikalier. ECHA:s egna uppskattningar hamnar på ca 9 miljoner försöksdjur.
Till saken hör också att ECHA under hösten 2009 förtydligat kraven i REACH när det gäller reproduktionsstudier. Reproduktionsstudier saknas för många av kemikalierna och kräver väldigt många djur. Upp till 90% av djuren som kommer att användas i tester pga kraven i REACH, kommer att användas i just reproduktionsstudier. Den nya formuleringen innebär att ca 4,5 miljoner färre djur kommer att användas i tester.
Även de nyligen godkända nya testmetoderna för hudirritation (där uppodlad mänsklig hud används) och ögonirritation (på ögon från slakterier istället för levande kaniner) innebär att djurförsöken kan räknas ned något.
Vem som har rätt angående antalet försöksdjur kan ingen med säkerhet avgöra ännu. Men att REACH kommer att leda till många miljoner djurtester de närmsta åren, det finns ingen tvekan om.
Läs Thomas Hartungs beräkningar av antalet försöksdjur >>
Kemikaliemyndigheten ECHA:s kommenterar till Hartungs beräkningar >>
EU:s kemikaliemyndighet ECHA har gett ut en guide för hur företag kan begränsa djurförsöken vid registrering av kemikalier >>
Vilka typer av djurtester kommer att utföras?
Reproduktionsstudier (påverkan på fertilitet, hormonstörningar, fosterskador) är det område där det saknas data för flest kemikalier.
En stor andel av kemikalierna saknar också data från allergitester.
Andra djurtester som kan förekomma är t.ex. akuta giftighetsstudier, längre giftighetsstudier, tester för att se om kemikalien orsakar cancer eller förändrar arvsanlagen mm.
Läs mer om hur djurtesterna går till.
Finns det inte alternativ till djurtesterna?
Cellbaserade tester för att undersöka om ett ämne kan tas upp genom huden eller ge skador om man använder det i solljus är några av de nya tester som är utvärderade och godkända sedan länge. Under 2009 har nya djurförsöksfria testmetoder för hudirritation och kraftig ögonirritation godkänts. När det finns godkända djurfria metoder får djurtester inte utföras.
Under de senaste åren har ordentliga satsningar skett för att utveckla nya cellbaserade testmetoder. Men bara ett fåtal av de nya metoderna som nu är under utveckling beräknas bli klara och godkända i tid för att kunna användas för registreringen av kemikalier.
Vill du hjälpa till att skynda på utvecklingen av fler alternativ till djurtesterna? Forska Utan Djurförsök stödjer utvecklingen av cellmodeller för att testa bl.a. risk för allergi och påverkan på reproduktionen. Bidra på 90 70 90-5 eller bli månadsgivare >>
Läs om projekten som får forskningsstöd från Forska Utan Djurförsök >>
Varför har EU infört hårdare krav på tester av kemikalier?
En europeisk undersökning visar att personer i Europa i genomsnitt kommer i kontakt med upp emot 10 000 kemikalier varje dag, ofta utan att tänka på det och utan att fundera över riskerna. Kemikalieanvändningen har ökat från ca 1 miljon ton på 30-talet till över 400 miljoner ton idag. Det är en ökningen som förväntas fortsätta, inte minst i utvecklingsländerna. Kanske kommer mängden kemikalier till och med att fördubblas inom en 20-årsperiod.
Dagligen rapporterar media om nya faror: plasten i nappflaskor påverkar barnens framtida reproduktionsförmåga och kan ge hjärnskador, kläder innehåller miljögifter, den lättdiskade stekpannan förgiftar maten och parfymämnen som kan ge allergier. Men experterna som intervjuas är sällan överens om hur stora riskerna är, vilka mängder vi egentligen får i oss och hur de påverkar oss.
En uppskattning har gjorts att ca 40 procent av ämnena på den europeiska marknaden kan vara farliga. En del av dessa kommer vi i kontakt med dagligen, t.ex. bakteriehämmande ämnen i tandkräm och rengöringsprodukter, liksom flamskyddsmedel i elektroniska produkter och textilier. Larmrapporter berättar om kroppsfrämmande ämnen som hittats i bröstmjölk och navelsträngsblod från nyfödda. Några av ämnena liknar våra kroppsegna hormoner och misstänks kunna störa vår reproduktion och orsaka allvarliga skador på foster och små barn.
Miljö- och konsumentorganisationer har liksom vissa länder, däribland Sverige, varit pådrivande för att få EU att öka kraven på tester av kemikalier, för att skydda oss människor. Samtidigt har debatten satt fingret på svagheterna med dagens testmetoder. Det går helt enkelt inte att testa igenom det enorma berg av kemikalier som finns på marknaden, och det går heller inte att utreda den samlade effekten av att vi utsätts för så många olika kemikalier. Djurtesternas tillförlitlighet ifrågasätts också. Vissa risker går helt enkelt inte att få klara besked om, genom djurtester. Ett problem är också att det med dagens testmetoder inte finns möjligheter att testa effekten av att vi utsätts för en mängd olika kemikalier samtidigt.
Det behövs snabbare, billigare och mer tillförlitliga tester!
