Djurförsök i medicinsk forskning
Den absolut största delen av de laboratoribaserade djurförsöken sker inom medicinsk forskning. Inom forskningen har djurförsöken ökat under senare år efter att nya tekniker, som att sätta in eller slå ut gener i möss, gör det möjligt att specialdesigna försöksdjur för olika forskningsändamål.
En stor del av försöken är grundforskning, dvs den görs för att få information om grundläggande biologiska förlopp, dvs hur våra kroppar fungerar och hur sjukdomar uppstår. Mycket forskning sker idag i Sverige för att ta reda på vilka funktioner olika gener och proteiner har i kroppen och hur de samverkar. Det sker ofta genom att den aktuella genen stängs av, eller genom att den mänskliga versionen av genen inplanteras i arvsanlagen hos möss. Tekniken är mycket vanligt förekommande, men också väldigt djurkrävande, och det är bara ett fåtal av ungarna som får de önskade förändringarna. Många dör redan i fosterstadiet. De djur som överlever och föds kan ibland vara fullt friska och ha ett normalt beteende. Andra föds med svåra missbildningar och sjukdomar. Läs mer om dessa tekniker >>
Målet med grundforskning är alltså att öka kunskapen, utan att det finns krav på att den nya kunskapen omedelbart ska komma till användning för att t ex bota sjukdomar. Trots detta är grundforskningen ofta en förutsättning för att få kunskap som sedan kan användas för att gå vidare med tillämpad forskning inom den medicinska forskningen om hur sjukdomar ska förebyggas och behandlas.
Tillämpad medicinsk forskning sker för att hitta metoder att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar.
Cancer, aids och diabetes
Forskning om sjukdomar som cancer, aids och diabetes nämns ofta som skäl till varför de traditionella djurförsöken måste få fortsätta. Men faktum är att en stor del av forskningen om olika sjukdomar sker med andra metoder än djurförsök redan idag. Men visst finns det många forskningsprojekt som är helt bygger på möjligheten att använda specialdesignade försöksdjur. Just dessa djurförsök är det en utmaning ersätta med djurfria metoder. Å andra sidan upptäcker allt fler forskare att skillnaderna mellan människor och djur ändå är så stora att resultaten blir svårtolkade. Även när vi har samma gener, kan det visa sig att de ger upphov till produktion av olika proteiner i olika djurarter. Då kan manipulerade mänskliga celler vara bättre forskningsredskap. I många fall studerar forskarna skillnaderna mellan celler och vävnad från friska personer respektive personer med den sjukdom som de forskar kring.
Forskningen rör inte bara sjukdomar, utan kan också röra allt från miljörisker, strålning, sårläkning och kemiska stridsmedel, till utveckling av läkemedel.
Invasiva försök innebär ingrepp som kan ge smärta, stress och andra obehag för djuren
Forskningen kan ske antingen genom observation eller vara invasiv, d v s genom ingrepp såsom operationer, behandling med kemikalier eller strålning eller andra manipulationer. Ett exempel på invasiv forskning är när ett djur förses med mätinstrument i hjärnan för att forskaren ska kunna mäta aktiviteter i olika delar av hjärnan, för att förstå vilken funktion hjärnans olika delar har.
Observationer kan innebära att man studera djurens beteenden, t ex hur råttor reagerar och deras inlärningsförmåga i en labyrint. Det sker ofta med genförändrade djur, när man vill se hur genförändringen påverkat dem.
Forska Utan Djurförsök stödjer forskningsprojekt som ger viktig kunskap om sjukdomar och biologiska förlopp samtidigt som nya metoder utvecklas för att ersätta djurförsök. Läs mer om alternativen vid medicinsk forskning >>
