Hudallergi
Allergier är ett växande problem, och det saknas idag helt alternativ till djurtesterna. Allergitestdata saknas för många kemikalier, och många djur kommer därför att användas i allergitester de närmaste åren eftersom djurtestdata krävs när kemikalier måste registreras om enligt EU:s nya kemikalielagstiftning, REACH.
Allergitester på djur är också undantagna från EU:s förbud mot försäljning av djurtestade kosmetika och hygienprodukter. Forska Utan Djurförsök stödjer ett mycket lovande projekt som kan leda till att en cellbaserad testmetod kan komma att ersätta djurtesterna inom några år.
En allergi uppstår genom att kroppen reagerar mot ett ämne som om det vore en fiende och börjar producera antikroppar. Antikropparna orsakar en inflammation, som ger de symptom i som kliande hud och utslag. En allergi skiljer sig från en hudirritation genom att effekten vid en allergi inte bara är lokal på huden. Även kroppens immunförsvar aktiveras. Det finns flera olika metoder för att testa olika ämnens allergiframkallande egenskaper. På 1979-talet utvecklades en testmetod på marsvin, som var standardmetoden tills en ny testmetod med möss godkändes av OECD 2002.
Hur går djurtesterna till
Djurslag: Marsvin eller möss
Antal djur :15-30 marsvin eller 16-40 möss per ämne som ska testas
Hur testerna på möss går till: Testmetoden där möss används godkändes av OECD 2002. Metoden, som kallas LLNA (Local Lymph Node Assay), anses mindre plågsam än marsvinstesterna. I testet används honmöss i åldern 8-12 veckor. Två olika musstammar kan användas. Fem djur används per dosgrupp, och minst tre olika doser ska testas. Dessutom ska en positiv och en negativ kontroll användas. Eventuellt kan 6 djur användas i en doskontrollstudie innan testet påbörjas.
I april 2007 godkände dock EU:s center för validering av alternativa metoder, en ny variant av LLNA-testet, där endast en koncentration används. Antalet djur per test kan därför minskas betydligt.
Mössen får testämnet insprutat i huden i örat dagligen i tre dagar. Efter några dagar avlivas djuren och resten av testet sker i provrör, där man undersöker för att se om en allergireaktion har skett.
Hur testerna på marsvin går till: Det finns flera olika allergitestmetoder där marsvin används. Här beskrivs de två vanligaste.
I Guinea Pig Maximization Test, GPM-testet eller Magnusson-Kligman-tester (efter upphovsmännen) rekommenderas 10-20 testdjur och 5-10 ”kontrolldjur”. Djuren utsätts för höga koncentrationer i testerna - ”man ger djuren så mycket de tål”. I en första fas injiceras ämnet under huden vid marsvinens skulderblad. En immunostimulerande vätska (Freunds Complete Adjuvant) kan tillsättas för att ge en starkare reaktion. Ämnet läggs även på den rakade huden, under ett tättslutande förband.
Efter två veckor testas i en andra fas om djuren blivit allergiska. Testämnet läggs återigen på djurens rygg, men på ett annat ställe än tidigare. Om huden då får rodnad, svullnad eller blåsor tyder det på att ämnet är allergiframkallande. Kontrolldjuren får samma behandling, men med en välkänd substans.
En annan vanlig metod är Buehler-testet. I detta test dränks bomull eller annat material in med testämnet och läggs på den rakade/klippta huden på marsvinens flank, och täcks med förband. En yta på 4-6 kvadratcentimeter av huden ska utsättas för ämnet. Detta upprepas dag 6-8, dag 13-15 och dag 27-29. Vid varje tillfälle ska ämnet sitta mot huden i 6 timmar. Efter sista behandlingen kontrolleras om djuren har fått någon reaktion på huden, t.ex. rodnad, svullnad eller blåsor.
Skador som mössen kan få: mössen ska observeras för reaktioner på injektionsstället.
Skador som marsvinen kan få: Svullnad, rodnad, blåsor och/eller inflammation vid där ämnet har injicerats eller lagts på huden.
Alternativ till djurtesterna
Godkända testmetoder: Det finns inga alternativa testmetoder godkända vare sig av OECD eller EU.
Andra alternativ: Inga alternativ till djurtesterna har ännu kommit i bruk, de är fortfarande under utveckling.
Forska Utan Djurförsök ger stöd för att utveckla alternativen som saknas
Forska Utan Djurförsök har gett stöd till flera projekt i Sverige, där forskarna undersöker möjligheterna att använda mänskliga celler i tester för att undersöka risk för allergi. Malin Lindstedts forskargrupp vid Lunds universitet, som får anslag av Forska Utan Djurförsök 2009, arbetar med en cellmodell som valt ut som lovande i ett stort EU-projekt, Sens-it-iv. I projektet samarbetar Europas ledande experter på området för att snabbast möjligt få fram en djurfri allergitestmetod. Läs mer om forskningsprojekten som får anslag 2009 >>
