Djurförsök
Fortfarande utnyttjas över 100 miljoner djur i försök varje år. I vissa försök används djuren i veckor, månader eller år.
De flesta förknippar nog djurförsök framförallt med kosmetikatester och läkemedelsutveckling. Men djurförsök förekommer även inom många andra områden.
Under den kommande 10-årsperioden kommer minst 50 miljoner djur att utnyttjas i giftighetstester. Läs om EU:s nya kemikalielagstiftning.
Det finns ingen statistik över hur många av djurförsöken som är plågsamma, men hundratusentals djur genmodifieras varje år för att få olika sjukdomar, utsätts för operativa ingrepp, injiceras eller tvångsmatas med kemikalier eller utsätts för stress.
Med mycket få undantag sitter försöksdjuren i små burar hela sina liv. Miljön är strikt kontrollerad och ger små möjligheter till motion och aktiviteter. Vissa djur hålls isolerade. Även tester med ofarliga preparat kan innebära upprepade injiceringar eller sondmatning med ett rör ner i magen. All hantering kan orsaka stress och obehag, även om inte alla djurförsök är direkt plågsamma. Nästan alla djur avlivas under försöket eller i samband med att det avslutas.
Djur är inte tillförlitliga modeller för människan
Kritiken mot djurförsök beror inte enbart på att de orsakar stress och lidande för djuren. Djurförsök är också mycket dyra att genomföra och många gånger av begränsat värde. Även om likheterna mellan oss och de olika försöksdjuren är stora, så finns ofta avgörande skillnader som gör att resultaten kan bli svåra att tolka. Genom att förändra generna på möss försöker forskarna framställa djur som är bättre modeller för människor, men många gånger har det visat sig att det finns andra skillnader som gör att resultaten inte går att överföra till människan.
I en omfattande studie från 2007 analyserade man 221 studier där man använt drygt 7.000 djur i forskning om behandlingar för sex olika sjukdomar. Resultaten visade att i över hälften av djurförsöken misslyckades man med att förutse effekterna på människa.* Man skulle alltså lika väl kunna kasta krona eller klave.
Artskillnader ställer till problem
Skillnaderna mellan arterna ställer också till stora problem vid tester av kemikalier och läkemedel. Bara ca 8 procent (!) av de läkemedel som visat sig lovande i djurtester kommer ut på marknaden efter att ha testats på människor. De andra 92 procenten visar sig ha skadliga eller oönskade effekter när de väl testas på människor. Fler och fler fall visar hur förödande det kan vara att sätta för stor tilltro till djurförsök.
Ett exempel är det antiinflammatoriska läkemedlet Vioxx, som drogs bort från marknaden 2004 efter att ha bidragit till 140.000 hjärtinfarkter och hjärnblödningar och orsakat 60.000 människors död i USA. Trots mängder av djurförsöken hade djurstudierna inte gett anledning att misstänka att Vioxx skulle vara så farligt för människan.
De flesta känner också till Neurosedyn, ett läkemedel som under 1960-talet orsakade att barn föddes med stumpar istället för armar och ben. På den tiden fanns inte dagens rigorösa testkrav för läkemedel, och man trodde inte att ämnen som är ofarliga för vuxna människor kunde skada foster. Även efter att sambandet mellan läkemedlet och fosterskadorna visats, tog det flera år innan man fick fram en djurmodell där Neurosedyn orsakade motsvarande skador på djurfoster. Fortfarande idag saknas bra tester för att med säkerhet fastställa om nya läkemedel och andra kemiska ämnen orsakar fosterskador. En del av skadorna upptäcks inte i djurtesterna, medan andra läkemedel som man vet är ofarliga för människofoster (t.ex. Alvedon) orsakar svåra skador på alla andra djurarter.
* Perel P, Roberts I, Sena E et al (2007) Comparison of treatment effects between animal experiments and clinical trials: systematic review. British Medical Journal 334:197
Forska Utan Djurförsök arbetar för att ersätta djurförsök
genom att stödja forskning för att utveckla djurfria metoder.
