Aktuellt
För dig som journalist
Presskontakt
Vi hjälper dig gärna med material, bilder och fakta i ditt arbete. Kontakta:
Ingrid Lindmark - Maila @
Tel 08-749 03 40, 070-374 28 53
Länkar
Här hittar du länkar inom flera olika ämnesområden som har med djurförsök och alternativ till djurförsök att göra.
Kemikalielagstiftningen måste förbättras för att undvika onödiga djurförsök
2011-12-16 Kontrollen är dålig – det görs djurförsök som det finns alternativ till. Och om målen ska uppfyllas krävs stora satsningar på att utveckla mer ändamålsenliga kemikalietester, utan djurförsök, för riskbedömning av enskilda kemikalier och blandningar.
Det är några av slutsatserna i ett remissvar från Forska Utan Djurförsök till Kemikalieinspektionen.
Kemikalieinspektionen har fått ett regeringsuppdrag att göra en bred genomgång av EU:s lagstiftning och andra styrmedel med betydelse för kemikaliehantering.
Rapporten ska lämnas i januari 2012 och ska innehålla förslag till hur EU:s regelverk bör utvecklas och förbättras, med inriktning på konkreta ändrings- eller förbättringsförslag som rör EU-reglerna. Denna rapport kommer bl.a. vara ett underlag för Miljömålsberedningens arbete med att ta fram en strategi för Sveriges arbete inom EU och internationellt för en giftfri miljö.
Som underlag för rapporten har Kemikalieinspektionen bett om synpunkter från bl.a. Forska Utan Djurförsök.
Forska Utan Djurförsöks remissvar kan sammanfattas i nedanstående fem punkter:
1) Ta fram långsiktiga strategier för bättre riskbedömning (snabbare, billigare och mer relevanta metoder) av ämnen och blandningar; strategiska satsningar behövs för att få fram och utvärdera nya testmetoder
Det behövs mer data om flera kemikalier och blandningar för att få en säkrare kemikalieanvändning. Problemet med djurtester är att de är för dyra, för långsamma, att relevansen kan ifrågasättas och att de inte ger information som behövs för att beräkna kombinationseffekter.
Djurtesterna behöver ersättas med pathway-baserade, mekanistiska och integrerade teststrategier. Därför behövs fokuserade forskningssatsningar, nationell-, EU- och internationell koordinering och medverkan från både myndigheter, industri och forskare.
2) Använd integrerade testmetoder
Det finns nya tester som redan används av industrin och som ger underlag för riskbedömning, men som inte är godkända för användning inom t.ex. EUs kemikalielagstiftning REACH. Dessa behöver integreras i lagstiftningen för att se till att de kan användas för registrering av kemikalier enligt kraven i REACH. Alla testkrav måste vara flexibla och det måste finnas mekanismer för att se till att djurtester verkligen bara används som sista utväg, som sista steget i ett stegvis testförfarande.
3) Tills djurförsöken kan ersättas: se till att de 3R:en tillämpas fullt ut. Ersätt djurförsök när det går, och minska antalet djur och lidandet i försöken.
Artikel 4 och 13 i EU:s nya djurförsöksdirektiv 2010/63 (kraven på att djurförsök inte ska göras när det finns alternativ) måste följas upp i de olika lagstiftningarna och det måste finnas mekanismer för att se till att de följs. Djurförsök ska bara användas som sista utväg när inte djurfria testmetoder ger tillräcklig information (därför bör djurförsök bara krävas som sista steget i ett stegvis testförfarande), data från djurfria metoder kan användas för att minimera antalet djur i testerna och hitta vägar att minska lidandet (t.ex. genom tidigare endpoints, när man vet vad man kan förväntas sig under ett djurtest).
Det är oacceptabelt att djurförsök görs när det finns alternativ, vilket sker (i registreringarna till REACH finns 135 exempel på att hudirritationer på kaniner utförts under 2009 och 2010, trots att det finns in vitro-tester som godkänts av både OECD och EU).
Lagstiftningen måste se till att när djurtester sker måste de tester väljas som orsakar minsta lidandet och minimerar antalet djur (t.ex. rLLNA istället för test på marsvin vid allergitester, EOGRTS istället för tvågenerationsstudier vid reprotoxtester och välj rätt bland de modifierade akuta toxicitetstesterna för att minimera antalet djur och lidande).
Att man först nu är på väg att hitta metoder att smärtlindra vid ögonirritationstester (som utförts sedan 1940-talet) visar att inte tillräckligt har gjorts för att minimera lidande vid djurförsök.
I lagstiftningen måste finnas mekanismer för företagen att motivera användning av djurförsök, det måste göras utvärderingar av metodval och det måste finnas system för att straffa företag som utför djurförsök trots att det finns alternativ.
För att man ska kunna identifiera problem och lösa dem måste information (registreringsdokument, testplaner och dokument vid mötet inom myndigheter och kommittéer där dessa frågor dokumenteras) vara offentliga och lätttillgängliga.
4) Ta bort onödiga djurtestkrav
Det finns utvärderingar främst från läkemedelsindustrin som visar att akuta giftighetstester på djur inte tillför någon nödvändig information. Nya rapporter visar också att användningen av en andra exponeringsväg (dermal/inhalation) kanske inte är nödvändiga för att göra en riskbedömning (gäller särskilt dermal administration).
Det behövs fler sådana här undersökningar för att utreda om det finns onödiga djurtestkrav som kan tas bort. Grundregeln är ju att djurförsök bara ska utföras om det är absolut nödvändigt för att bedöma säkerheten. Detta inkluderar också att se över vilka testkrav som kan tas bort beroende på exponering och annan information om ämnet i fråga.
5) Involvera industrin ännu mer i arbetet att få fram djurfria testmetoder
Industrin och forskare på universitet kan ha data om kemikalier och testresultat som kan användas för att ta fram och utvärdera nya testmetoder. Många kemikalier och läkemedel släpps aldrig på marknaden eftersom det visats sig att de är för farliga. Dessa data kan vara mycket användbara vid utvecklingen av nya tester.
Sverige kan visa vägen
Ovan redogörs för våra förslag till åtgärder för att förbättra alla EU:s regelverk på kemikalieområdet. Nedan finns förslag till vad som behöver göras i Sverige som en del i arbetet med att ta fram strategier för hur Sverige ska påverka EU:s regelverk på kemikalieområdet.
1) Kemikalieinspektionen, KemI, andra ansvariga myndigheter och forskningsfinansiärer bör noga följa arbetet som pågår internationellt för att få fram djurfria ”pathways-baserade” och integrerade testmetoder.
2) Strategier för svenska forsknings- och utvecklingsinsatser inom riskbedömning av kemikalier bör tas fram, med hänsyn taget till information inhämtad enligt ovan. En sådan satsning bör ingå i regeringens kommande forskningsproposition.
3) Strategier bör tas fram för att se till att den kunskap om kemikalier och påverkan på människor som finns på svenska företag, myndigheter och universitet kan komma till användning i arbetet med att ta fram ”pathways-baserade” testmetoder.
4) Ansvariga myndigheter bör utarbeta förslag till hur de nya teststrategierna kan integreras i det regulatoriska systemet (t.ex. REACH, förordningen om klassificering och märkning samt i växtskydds- och biocidförordningarna och andra regelverk på EU-nivå).
5) Forska Utan Djurförsök anser att Sverige behöver ett 3R-center, bl.a. för att se till att de krav som ställs på medlemsländerna i EUs nya djurförsöksdirektiv uppfylls och för att förstärka och effektivisera arbetet med alternativ till djurförsök. I uppdraget bör bl.a. ingå att ta fram prioriteringar och strategier och att se till att olika myndigheters behov tillgodoses och kunskap används.
Läs mer:
Remissvar till Kemikalieinspektionen (334,0 kB)
Skrivelse till Kemikalieinspektionens generaldirektör (767,2 kB)