Aktuellt

För dig som journalist

Presskontakt

Vi hjälper dig gärna med material, bilder och fakta i ditt arbete. Kontakta:

Ingrid Lindmark - Maila @
Tel 08-749 03 40

Vårt pressrum finns på Newsdesk >>

Länkar

Här hittar du länkar inom flera olika ämnesområden som har med djurförsök och alternativ till djurförsök att göra. 

Till länksidan >>

Hundratusentals djur i grymma tester av Botox

2010-01-28 Allt fler svenskar använder Botox. Men få vet att varje tillverkningssats testas på djur i några av de grymmaste djurförsök som förekommer.

År 2005 var Botox det näst bäst säljande läkemedlet i världen (bäst såldes Viagra). Detta år användes 43% av Botoxet för kosmetiska ingrepp och 57% för medicinska ändamål. Sedan dess har den kosmetiska användningen ökat.

Allt fler svenskar använder Botox, visar siffror som Dagens Nyheter tagit fram och rapporterar idag. Antalet doser har ökat med med 25% på bara två år och under förra året användes nästan 6,5 miljoner doser bara i Sverige.

Man kan alltså räkna med att minst hälften av de upp till 300 000 mössen som dör varje år i för att testa botox dör för att människor väljer att använda botox för skönhets skull.

Om alla skulle bojkotta den kosmetiska användningen av botox på grund av djurtesterna, skulle tillverkarna tvingas lägga betydligt större resurser på att se till att de nya djurfria testmetoderna som är på gång, blir färdiga för godkännande. Så länge försäljningen ökar är inte drivkraften att få fram alternativ tillräckligt stor.

Varje tillverkningssats djurtestas

För varje tillverkningssats av Botox görs mycket grymma djurtester. Mellan 100 000 och 300 000 djur dör varje år i tester av Botox och de motsvarande läkemedlen Xeomin, Dysport, Azzalure och Neurobloc. När användningen av Botox ökar så ökar också antalet djur som plågas i Botox-tester.

Produkterna klassas som biologiska läkemedel. Koncentrationen och styrkan på giftet, Botulinum Toxin Type A, varierar mellan tillverkningssatserna. Myndigheterna kräver därför att varje tillverkningssats djurtestas för att undersöka vid vilken dos/koncentration som 50% av försöksdjuren dör. Detta för att avgöra hur mycket av produkten som ska ingå i varje dos.

Extremt plågsamma djurtester

Testerna är mycket grymma. Flera grupper av möss får olika doser av Botox insprutat i bukhålan och observeras i 3-4 dagar för att se hur många som dör. Beroende på dos så drabbas djuren av olika grader av muskelparalysering. Deras syn påverkas och de får torr mun. De djur som får de högsta doserna dör en plågsam död när diafragman förlamas och de inte längre kan andas. Först efter testperiodens slut, efter 3-4 dagar, avlivas de djur som lider svårt och som inte självdör.

- Det finns all anledning att avstå från att använda Botox tills alternativa djurfria testmetoder har utvecklats och ersätt de grymma djurtesterna, menar Cecilia Clemedson, fil dr i neurotoxikologi och ordförande i Forska Utan Djurförsök.

Förutom testerna på möss av varje tillverkningssats har Botox även tests på bl.a. kaniner, råttor och apor.

Alternativ till dagens djurtester

Det finns flera alternativ till det grymma djurtestet, LD50-metoden, som används idag. Några av alternativen är modifierade djurtester, där djuren fortfarande utsätts för lidande, men som ändå bedöms vara lindrigare för djuren. Andra metoder, som helt ska ersätta djurtesterna, är under utveckling.   Botox orsakar förlamning genom att påverka signaleringen, alltså kommunikationen, mellan nerver och muskler, genom att förstöra nervändarna. Alla testmetoder mäter därför på olika sätt i vilket omfattning nervändarna förstörs och därmed orsakar muskelförlamning. 
Ett är de mindre plågsamma djurtesterna är ett muskelparlys-test, där giftet injuceras under huden på ett av bakbenen på möss. Man utvärderar i vilken omfattning musklerna förlamas. 32 möss används, jämfört med upp till 100 djur i LD50-testet. Metoden är utvärderad av brittiska myndigheter och har använts i flera år.
 
Phrenic ner-diaphragm preparat: En mus eller råtta dödas och diafragman och phrenic-nerven dissekteras ut. Elektrisk stimulering av nerven får muskeln att dra ihop sig. Olika doser av botox tillsätts och man mäter förlamningsgrad genom att se hur mycket muskeln drar ihop sig vid elektrisk stimulans vid de olika doserna. Metoden utvecklas av ett medicinskt universitet i Tyskland.
 
Intercostas muscle preparation: Tunna skivor av muskler från dödade råttor prepareras. Nerverna i preparatet stimuleras och muskelsvaret observeras vid olika doser för att se effekterna på musklerna.
 
SNAP-25, Endopeptidase Activity Assay: Ett molekulärbiologiskt test där man mäter påverkan på ett specifikt protein, SNAP-25. Testet är snabbt, det tar bara 4 timmar att utföra. Metoden är godkänd i Europa. Tyvärr är metoden inte helt djurfri, man använder antikroppar som tillverkats genom djurförsök. En vidareutveckling pågår där antikropparna ska bytas ut mot andra analysmetoder.
 
ELISA: Flera olika ELISA-tester finns utvecklade för att detektera vissa delar av giftet. ELISA-tester är analysmetoder där antikroppar används för att mäta biologiska produkters effekt i provrör.
 
Cellbaserade tester: Metoder där neuroblastomaceller från gnagare används, är under utveckling.

Djurtester krävs fortfarande

Botox är ett läkemedel och testmetoderna regleras därför i olika lagstiftning i olika världsdelar. I Europa är det den europeiska myndigheten EDQM som beslutar om vilka tester som ska utföras. I både EU, USA och i andra delav av världen krävs fortfarande mustestet för att kontrollera varje tillverkningssats. 

Det europeiska regelverket gör det möjligt för Botox-tillverkarna att utveckla och utvärdera alternativ till djurtesterna, men även om alternativet utvärderats med goda resultat, får det bara användas för just det företagets produkt. För att myndigheterna helt ska ta bort kravet på LD50-test krävs därför att de olika företag som tillverkar Botox samarbetar och gemensamt utvärderar en djurfri metod och visar att den fungerar för alla Botox-produkter.

Ett sådant samarbete saknas idag, trots att djurskyddsorganisationer i både England, USA och Tyskland försökt påverka företagen och tagit initiativ till flera möten. Istället arbetar företagen med att utveckla sina egna alternativ, antingen modifierade djurtester eller cellmodeller som helt ska ersätta djurtesterna. Bristen på samarbete gör att det tar längre tid innan djurtesterna kan ersättas.

Bäst vore att få fram en djurfri testmetod som kan accepteras av ansvariga myndigheter över hela världen.

Våren 2009 arrangerades ett internationellt expertmöte arrangerat av myndigheten BfR i Tyskland, för att diskutera om det då fanns alternativ som helt kunde ersätta djurtesterna. Samtliga experter var tyvärr överens om att det inte var möjligt. Däremot enades man om att antalet djur i det nuvarande djurtestet skulle kunna minskas till hälften vid varje testtillfälle. Man enades också om ett fortsatt samarbete för att snabba på utvecklingen och utvärderingen av metoder som helt ska ersätta djurtesterna.

Undercoverfilm visar hur djurtesterna går till

Vill du se hur Botoxtesterna på möss går till? En brittisk organisation mot djurförsök, BUAV, lät en person jobba undercover och filma testerna på ett laboratorium, Wickham Laboratories som testar botoxpreparatet Dysport på 70 000 möss varje år.

På detta laboratorium tilläts att personalen avlivade svårt lidande möss genom att bryta nacken av dem genom att trycka en penna i nacken. Dessvärre bemästrade inte personalen tekniken ordentligt, så många av mössen som var "avlivats" visade sig vara levande men förlamade.

Undercover-undersökningen skedde under 8 månader under 2009. Du får också se rutintester av läkemedel på kaniner på filmen som finns här:
http://www.facebook.com/pages/BUAV-The-Campaign-to-End-All-Animal-Experiments/206773137113?v=app_11007063052

Fördjupningsartiklar

Här hittar du fördjupningsartiklar om djurförsök och alternativ till djurförsök >>

Vi fick ministrarna att höja anslagen till alternativ till djurförsök! >>

Prenumerera på nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad om vad som händer på området och hur dina pengar gör nytta.

Prenumerera på forskarnyheter

Vill du ha utlysningar av forsknings-anslag och intressanta nyheter? Forskarnyheter utkommer 4-8 ggr/år.