Vi fick regeringen att höja stödet till alternativ till djurförsök!

2009-03-08

I år satsar staten 13 miljoner kronor på att stödja utvecklingen av alternativ till djurförsök. Det är en höjning med 5 miljoner jämfört med förra året, en höjning som kom till stånd efter ett samtal Forska Utan Djurförsök hade med forskningsminister Lars Leijonborg.

Minst 15 miljoner om året avsatte den förra regeringen i budgeten till projekt för att ersätta djurförsök och förbättra för försöksdjuren. För år 2007 och 2008 sänktes stödet till 9 respektive 8 miljoner. En katastrof för forskare som arbetar med att utveckla metoderna som kan ersätta djurförsök, ansåg vi på Forska Utan Djurförsök, och begärde att få träffa de ansvariga ministrarna.

- Det finns många forskare som har idéer om hur nya metoder kan ersättas, men utan forskningsstöd kan idéerna inte omsättas i verklighet, säger Cecilia Clemedson, som är ordförande i Forska Utan Djurförsök och som själv är forskare. Sänkningen av anslagen till forskningen innebär därför att djur kommer att fortsätta lida i försök som det kan utvecklas alternativ till!

Den 19 augusti 2008 uppvaktade Forska Utan Djurförsök forskningsminister Lars Leijonborg för att argumentera för ökade statliga anslag till alternativ till djurförsök. Det resulterade i att regeringen höjde anslagen till 13 miljoner från 2009, och att forskningsområdet fått höjd status genom att tas upp i höstens stora forskningsproposition.

- Ministern påpekar i propositionen att detta mycket angelägen forskning. Han poängterade att nya forskningsmetoder och giftighetstester inte bara ska ara djurfösöksfria, utan är också minst lika tillförlitliga och att de dessutom  oftast är snabbare och billigare.

Vetenskapsrådet tar över

Nu ska Vetenskapsrådet fördela de årliga statliga forskningsanslagen för att utveckla alternativ till djurförsök. Uppgiften flyttas från Jordbruksverket. Det beslutades i forskningspropositionen. Samtidigt höjdes beloppet som ska användas till sådan forskning från dagens 8 till 13 miljoner kronor per år.

- Beskedet om att Vetenskapsrådet ska ta över uppgiften var oväntat, och det är svårt att förutsäga konsekvenserna av att de tar över ansvaret. Men det är positivt att det bara blir en myndighet, och inte flera som det är i år, som ska ansvara för fördelningen av anslagen, säger dr Cecilia Clemedson, som nyligen fått en inbjudan att delta i den internationella expertpanel på Vetenskapsrådet, som ska bedöma forskningsansökningarna.

Längst ner på sidan kan du läsa vad det står i forskningspropositionen om statligt stöd till forskning för att utveckla alternativ till djurförsök.

Bakgrundsinformation om hur femton miljoner blev åtta

Djurskyddsmyndigheten hade regeringens uppdrag att använda minst 15 miljoner kr per år under 2003-2006, för att stödja forskning för att utveckla alternativa metoder till djurförsök.  När Djurskyddsmyndigheten lades ner sommaren 2007, togs uppgifterna över av jordbruksverket. Men i budgeten för 2008 fick jordbruksverket endast 5 miljoner för att stödja sådan forskning.

Regeringen gav även Forskningsrådet Formas i uppdrag att dela ut 3 miljoner till forskning som syftar till att utveckla alternativa metoder till djurförsök, under 2008. För Formas var detta ett helt nytt uppdrag och ett nytt forskningsfält. Ett välkommet tillskott, men varför delades uppdraget upp mellan två myndigheter?

Jordbruksverket och Formas valde att utlysa forskningsanslagen gemensamt, vilket underlättar för forskarna som därmed bara behövde ansöka vid ett tillfälle. 

23 500 namn för att öka stödet till alternativ till djurförsök

Tillsammans med Djurens Rätt började Forska Utan Djurförsök förra året med att samla in fler än 23 500 namn på vädjandelistor för att uppmana regeringen att öka stödet till alternativ till djurförsök. Namnen lämnades över vid en uppvaktning av jordbruksdepartementet den 14 mars. Med på uppvaktningen var även Djurskyddet Sverige. Tillsammans lämnade vi över en skrivelse med förslag till förbättringar av arbetet med att utveckla alternativ till djurförsök.

Vi var oroliga för att forskare, som redan tvingas använda alltför stor del av sin arbetstid åt att söka forskningsanslag istället för att forska, nu måste söka anslag från två håll istället för ett, samtidigt som totalsumman att söka är ca hälften jämfört med tidigare år. De låga beloppen kommer att innebära att många forskare som har idéer om hur djurförsök skulle kunna ersättas, avstår från att söka forskningsanslag när det finns så lite pengar att söka och det inte finns någon framförhållning inför kommande år. Viktig och lovande forskning riskerar att upphöra eller försenas på grund av minskade finansieringsmöjligheter! Detta är inte bara ett djurskyddsproblem utan även en förlust ur ett samhällsekonomiskt och vetenskapligt perspektiv. De nya metoderna som ersätter djurförsök är ofta även vetenskapligt bättre, billigare och snabbare.

Sverige halkar efter

Sverige var ett av de första länderna i världen att ge statliga forskningsanslag till forskning om alternativ till djurförsök. Men medan flera länder nu ökar sitt statliga forskningsstödet till alternativ, så har den svenska regeringen beslutat att skära ner anslagen till hälften. Detta trots att antalet djur i forskning ökar och behovet av nya tester är stort för att kunna genomföra t ex EU:s nya kemikalielagstiftning. Det är främst användningen av möss i den medicinska forskningen som ökar, men inom Europa förväntas en ökning av djurförsöken för att testa kemikalier, som en konsekvens av EU:s nya kemikalielagstiftning. Men djurtesterna är långsamma, dyra och ibland av tveksamt värde för att bedöma riskerna med kemikalier. Nya, bättre testmetoder behövs.

Under 2003-2006 fördelade Djurskyddsmyndigheten minst 15 miljoner kr per år i anslag till forskning för att ersätta djurförsök eller förbättra för försöksdjuren. Småsummor i forskningssammanhang, men tillräckligt för att skapa ett uppsving för forskning om alternativ till djurförsök. Under samma tidsperiod startade även flera EU-finansierade projekt för att utveckla alternativ. Många svenska forskargrupper deltar, och några av projekten leds av svenska forskare. EU bekostar bara en del av projekten, forskargrupperna behöver kompletterande finansiering från annat håll.

Nu har regeringen alltså skurit ner stödet till forskning för att ersätta djurförsök. Hur många forskningsprojekt som läggs ner i tysthet kommer vi aldrig att få veta. Inte heller hur många forskargrupper som väljer att inte delta i EU-projekt som syftar till att minska eller ersätta djurförsök. Eller hur många idéer som skulle kunna ersätta djurförsök, som aldrig ens kommer att fästas på papper, eftersom chanserna att få forskningsanslag är så små. 

Ladda ner mer information

Till Forskningsminister Leijonborg 19 aug 2008.pdf (60,7 kB)

Till jordbruksdepartementet om alternativ till djurforsok 14 mars 2008.pdf (30,0 kB)

Så här står det i forskningspropositionen om statligt stöd till forskning för att utveckla alternativ till djurförsök:

Regeringens bedömning: Medel till forskning om djurskydd, inklusive forskning om alternativa metoder till djurförsök, bör uppgå till 30 miljoner kronor från och med 2009.  Av anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör 13 miljoner kronor användas för forskning om alternativa metoder till djurförsök från och med 2009.

Av anslaget för forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) bör 12 miljoner kronor användas för forskning och utveckling om djurskydd från och med 2009.   

Utlysningar och utvärderingar av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör ske efter samråd med Jordbruksverket.

Av Sveriges lantbruksuniversitets medel bör 5 miljoner kronor användas för en fortsatt satsning på djurskyddsforskning från och med 2009. Skälen för regeringens bedömning: Djurskydd är en viktig etisk fråga. Denna satsning innebär att djurskyddsforskning fortsatt prioriteras och att ambitionen höjs. Bestämmelser om djurskydd ska vila på vetenskaplig grund. Sverige har en god tradition på området, varför det är viktigt att djurskyddsforskningen långsiktigt kan säkerställas. Forskning om djur och djurs behov är av stor betydelse för djurens välbefinnande och även för att Sverige med trovärdighet offensivt ska kunna driva djurskyddsfrågor inom EU.

Med djurskyddsforskning avses forskning som syftar till att öka den grundläggande kunskapen om djur och djurs behov m.m. Djurskyddsforskning innefattar dessutom utveckling av alternativa metoder till djurförsök enligt den s.k. 3R:ns princip. Med detta menas att metoder utvecklas som medför att försöksdjursanvändningen förfinas, minskar eller ersätts efter engelskans refine, reduce och replace.

Utveckling av alternativa metoder till djurförsök är av yttersta vikt. Djurförsöken är av stor betydelse vid t.ex. utveckling av nya läkemedel. Användning av försöksdjur kan medföra lidande för djuren och därmed innebära svåra etiska avvägningar. Regeringen bedömer att det är angeläget att användningen av försöksdjur begränsas så långt möjligt och att alternativa metoder till djurförsök utvecklas. Dessutom medför kemikalielagstiftningen, Reach, och även beslut inom kosmetikaområdet, att det finns ett mycket stort behov av att utveckla alternativa metoder till djurförsök. Enligt gällande lagstiftning inom EU ska medlemsstaterna främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök. Sverige har sedan 1980-talet givit stöd till sådan utveckling. Forskning inom detta område är av stort intresse för bl.a. läkemedelsindustrin.

Forskning om djurskyddsfrämjande åtgärder bedrivs främst vid Sveriges lantbruksuniversitet, medan forskning om alternativa metoder till djurförsök genomförs framför allt vid andra universitet med Karolinska institutet som en av de större anslagsmottagarna. Regeringens bedömning är att forskningsområdet behöver utvecklas och att Sverige har god kompetens och möjligheter att ha en ledande roll på området.
(Prop. 2008/09:50 176: 10.2.1 Djurskydd)

Relaterade länkar

Text om länken
Länk nummer 1

Text om länken
Länk nummer 2

Text om länken
Länk nummer 3

Vi tipsar