Går det verkligen att ersätta djurförsök?

En sammanfattning av hemsidans information om alternativ till djurförsök

2009-05-02

En stor del av forskningen om cancer, aids och andra sjukdomar sker redan nu utan djurförsök. Mycket kunskap om människan och våra sjukdomar kommer från undersökningar av sjuka människor och forskning sker på celler och vävnader (t.ex. hud) från människa. Även vid tester av kemikalier utvecklas nya, djurfria testmetoder i allt snabbare takt, och i allt fler länder satsar myndigheterna målmedvetet på att få fram snabbare, billigare och bättre testmetoder än dagens djurtester. Allt för att få en bättre bild av hur skadliga alla de kemikalier vi utsätts för dagligen verkligen är.

I de flesta djurförsök används djuren som modeller för människan, för att forska om människokroppen, människors sjukdomar och hur människor riskerar att skadas av olika kemikalier, produkter, miljögifter mm. Men det finns många skillnader mellan djur och människor som gör det svårt att översätta resultaten från försök på ett djur till vad som händer i människokroppen. Att använda djur som modell för människan är alltså långt ifrån perfekt. Därför finns många skäl till att utveckla och använda alternativ. För djurens skull men också för människans. De alternativa metoderna - när de väl finns - är ofta billigare, mer pålitliga och ger snabbare resultat än djurförsök.

Att utveckla och utvärdera alternativen tar både lång tid och kostar mycket pengar. Och fortfarande finns inte alternativ till de flesta djurförsök. För att ersätta fler djurförsök behövs mycket mer forskning och utveckling av nya metoder och tekniker.

Man ska också komma ihåg att det inte är självklart att djurförsök bör tillåtas bara för att det saknas alternativ. Alla djurförsök är inte livsviktiga. Man bör alltid fråga sig vad som är rätt eller fel. Till exempel: Har vi människor rätt att använda djur? Ska plågsamma djurförsök tillåtas? Ska det vara tillåtet att använda djurförsök för vilka syften som helst?

Begreppet ”alternativ till djurförsök” har olika betydelse för olika personer. När svenska staten ger pengar till forskning och utveckling av alternativ till djurförsök, går bidragen inte bara till projekt som ersätter djurförsök. En del pengar går också till forskning om metoder för att göra djurförsöken mindre plågsamma, och till projekt för att ge försöksdjuren ett bättre liv.

För oss i Forska Utan Djurförsök däremot betyder ordet alternativa metoder sådana metoder som ersätter djurförsök. Forska Utan Djurförsök  ger därför bara pengar till projekt som har som mål att ersätta djurförsök. Ibland händer det ändå att de nya metoderna som utvecklas med hjälp av pengar från Forska Utan Djurförsök inte helt kan ersätta djurförsöken, men bidrar i alla fall till att färre djurförsök behöver göras.

Vad är alternativ till djurförsök?

Alternativ till djurförsök kan vara många olika djurfria laboratoriemetoder, datormodeller och tekniska lösningar som används för att forska, testa kemikalier och läkemedel, tillverka biologiska produkter (t.ex. vacciner) eller för att utbilda studenter. Det finns också andra åtgärder som kan leda till att behovet av djurförsök minskar. Exempel på sådana åtgärder är politiska beslut, informationsinsatser, eller forskning om vad som får människor att välja en sund livsstil. För lite motion, dåliga matvanor och rökning är viktiga orsaker till att människor mår dåligt och blir sjuka. Att försöka förebygga sjukdomar istället för att forska om hur man ska bota dem, kan spara många försöksdjur från lidande och död.

Här ska vi beskriva olika alternativ som var och en, eller i kombination, kan minska antalet djurförsök som görs eller helt ersätta vissa djurförsök.

Cellkulturer

Celler (se basfakta om celler) från de flesta organ i kroppen, till exempel levern, hjärnan, huden och njurarna, kan hållas vid liv i näringslösningar i odlingsskålar på laboratoriet, för att användas i forskning och i tester. Celler i olika delar av kroppen har olika funktioner och egenskaper. Beroende på vilken celltyp man odlar och hur de odlas, kan man få cellerna att överleva olika lång tid. En del typer av celler kan man odla hur länge som helst. Problemet med dessa celler är att de är cancerceller och därför inte alltid fungerar på samma sätt som normala celler.

Cellkulturer ett bra alternativ till vissa djurförsök vid forskning och för testning av kemikalier, kosmetika och läkemedel. Men eftersom de odlade cellerna inte alltid fungerar som i kroppen går det inte alltid att använda cellkulturer istället för djurförsök.

Vad ersätter de odlade cellerna för djurförsök?

Utvecklingen inom cellodlingsområdet går snabbt och möjligheterna att ersätta djurförsök ökar därför hela tiden. Man kan med hjälp av t.ex. genteknik förändra celler så att de både lever längre och blir mer lika de normala cellerna som vi har i kroppen. Genom genförändringar kan man också få celler att tillverka vaccin, insulin och andra biologiska produkter. Därför kan cellodling ersätta djurförsök för tillverkning av den typen av produkter. Tidigare använde man levande djur som ”fabriker” för att producera de här produkterna. Cellkulturer kan också användas vid kvalitetskontroll av vissa typer av vacciner, för att se att vaccinerna fungerar och att de inte är farliga att använda. Men än så länge har man inte lyckats ersätta djurförsöken för kontroll av alla typer av vacciner.

Redan nu används cellodlingar och odlade vävnader för att testa kemikalier och olika produkter, men också i forskning om sjukdomar som t.ex. cancer, diabetes och reumatism. Odlad hud används i forskning om sårläkning och allergier. Cellodlingskulturer används också när man utvecklar läkemedel. Hur känsliga olika celltyper är för läkemedlet kan ge information både om hur bra läkemedlet fungerar och vilka biverkningar (skador) det kan ge. Med avancerade cellodlingsmodeller kan man även testa om de blivande läkemedlen tas upp genom tarmen. Läkemedlet måste tas upp i tarmen för att det ska kunna ha någon effekt i kroppen. Fortfarande går det inte att utveckla och testa läkemedel helt utan att använda djurförsök, men bl.a. cellodling har gjort att många av de djurtester som utfördes för bara 10-15 år sedan, nu har blivit omoderna.

Även delar av celler såsom mitokondrier (cellernas kraftverk som ger energi åt cellerna) och delar av cellmembranet (höljet runt cellerna), kan användas i forskning. Allt mer forskning görs också för att undersöka vad som sker på gen-nivå, dvs i vårt arvsanlag (DNA). Ett helt nytt forskningsområde, genomik, har skapats, för att undersöka vad alla gener har för funktion och hur de samarbetar.

Analysmetoder

Behovet av djurförsök kan minska genom att man använder kunskap om ämnens kemiska egenskaper, som t.ex. kemikaliers pH-värde. Det är redan känt att alla kemikalier som har högt eller lågt pH-värde är frätande på huden och ögonen. Vet man att en kemikalie har ett pH-värde som är så lågt eller högt att det är frätande (går lätt att mäta), behöver man inte göra djurtester för att visa detta.

Som vi nämnde tidigare användes djur förut som ”fabriker” för att tillverka biologiska produkter som vacciner och insulin (ett läkemedel som många diabetessjuka tar varje dag). Nu används istället ofta cell- eller bakteriekulturer. Användningen av cellkulturer har inte bara minskat djuranvändningen vid tillverkningen, utan också vid kontrollen av det som producerats. Produkter som tillverkas i djur varierar mycket mer i sin sammansättning än de som tillverkas i cell- eller bakteriekulturer. Detta innebär att alla produkter som tillverkats med hjälp av djur måste testas mycket noggrant. Man måste testa både att produkten fungerar bra och att den inte innehåller några farliga ämnen. Eftersom de nya djurfria tillverkningsmetoderna ger bättre och renare produkter behöver de inte testas lika mycket. Dessutom har nya och bättre djurfria analysmetoder utvecklats som kan användas för att undersöka vilka ämnen som produkten innehåller. En sådan kemisk analysmetod, som har ersatt många djurtester, är HPLC (High Performance liquid chromatography). Denna metod används bl.a. för att undersöka så att det inte finns farliga ämnen i läkemedlet insulin. Tidigare användes ett stort antal möss för att testa varje omgång av insulin som tillverkades, så att de inte innehöll farliga ämnen.

Datormodeller

Att dissekera djur på en datorskärm, istället för att skära i ett dött djur, har ersatt många djurdissektioner inom utbildningar på olika nivåer. På universitet kan datorsimuleringar också ersätta djurlaborationer för att t.ex. lära studenterna hur muskler och nerver arbetar, eller hur läkemedel tas upp och bryts ned i kroppen. Det finns till och med datorprogram där studenterna som ska bli läkare eller veterinärer kan lära sig att operera människor eller djur. Andra datormodeller visar hur olika processer i kroppen fungerar som t.ex. blodcirkulations- och andningssystemen. En del av dessa datormodeller är till och med så avancerade att de kan användas för forskning.

Ett helt annat område där datorer används är avancerade beräkningar i datorn, för att förutsäga hur kemikalier påverkar människan. Datorerna jämför kemikaliernas strukturer med kunskap om vilka strukturer som brukar orsaka vissa skador. Motsvarande datorsystem används också av läkemedelsindustrin för att leta efter substanser som har en önskad effekt på kroppen, för att undersöka om det går att utveckla läkemedel av dem.

Med datorbaserade beräkningsmodeller kan man nu också på ett bra sätt förutsäga hur vissa läkemedel kommer att tas upp i kroppen.

Försök på människor

Människor kan i vissa fall ersätta djur vid forskning och testning av nya produkter. Men då måste försöken eller testerna vara ofarliga så att försökspersonerna inte på något sätt skadas. Kosmetikaföretag testar produkter på huden på frivilliga försökspersoner, men naturligtvis bara om de vet att produkten inte orsakar allvarligare skador.

Undersökningar av både friska och sjuka människor kan ge kunskap om vad som orsakar olika sjukdomar. Vid så kallade epidemiologiska studier undersöker man om vissa typer av sjukdomar är vanligare hos vissa grupper av människor, t.ex. rökare, kvinnor, män, eller de som arbetar inom ett visst yrke. Man kan t.ex. undersöka om en personalgrupp vid en industri, som använder en viss kemikalie i sitt arbete, har påverkats av kemikalien. Detta gör man genom att jämföra resultaten från gruppen med resultatet från en liknande grupp av personer (samma ålder, kön osv.) som inte varit i kontakt med kemikalien.

Även undersökningar av döda personer kan ge kunskap om olika sjukdomar. Donerade organ kan användas för vetenskapliga experiment, om personen före sin död gett sitt tillstånd. Men det är inte så vanligt eftersom donerade organ i första hand används för transplantationer till människor som är sjuka och behöver ett nytt organ för att överleva.

Modeller och dockor

Dockor med avancerad teknisk utrustning används numera istället för grisar i krockskadetester med nya bilar. Inom veterinärutbildningen används en hunddocka för att studenterna ska få träna hjärtmassage. Det är några exempel på hur dockor och modeller kan ersätta djurförsök inom framför allt utbildning och testning. Vidare har en mycket tekniskt avancerad människodocka utvecklats som kan användas istället för grisar för att träna sjukvårdspersonal i hur de ska rädda livet på mycket skadade personer.

Utvärdering av alternativa metoder

Vid forskning använder forskaren den metod som han/hon anser vara den bästa för att studera det som är av intresse. Om forskaren t.ex. vill använda en cellmodell, måste han/hon själv undersöka vilka celler som passar bäst och hur de ska odlas. Hjälp att hitta lämpliga metoder hittar forskarna i artiklar i vetenskapliga tidskrifter och i olika databaser. Ibland går det bara att använda en djurfri metod för att studera det man vill, medan det ibland kan vara omöjligt att studera problemet utan att göra det i ett djurförsök.

För de metoder som ska användas vid giftighetstestning krävs inte bara utveckling av metoder som man tycker kan vara lämpliga för en viss typ av testning. För att metoderna ska kunna användas krävs också att man noga utvärderar hur bra de är. Det är två olika egenskaper hos de nya metoderna som måste utvärderas. Dels hur bra testet är på att förutsäga hur giftiga olika ämnen är för människor och dels om andra laboratorier får samma resultat när de använder testmetoden. Visar utvärderingen att metoden inte är tillräckligt bra måste den förbättras tills man kan visa att den fungerar. Utvärdering sker i flera steg. För en del testmetoder räcker det att testerna bara går igenom de första stegen. I andra fall krävs att metoderna går igenom alla utvärderingsstegen. Det sista gäller för alla metoder som ska användas för den giftighetstestning som myndigheter kräver för att läkemedel och kemikalier ska få säljas och användas (dvs den giftighetstestning som krävs i våra lagar). Att utveckla, utvärdera och slutligen godkänna testmetoder som ska användas för den testning som krävs enligt lag tar mycket lång tid. Från att man börjar utveckla ett test, tills att det finns en beskrivning av hur test ska görs och att den har godkänts av myndigheterna, tar det minst tio år.

Vem betalar utvecklingen av alternativ till djurförsök?

Forska Utan Djurförsök var först i Sverige (1971) med att ge pengar till att utveckla och utvärdera alternativ till djurförsök. Sedan starten har fler än 500 ansökningar beviljats anslag och över 29 miljoner kronor har delats ut. Stiftelsens anslag går uteslutande till att ersätta djurförsök.

Staten ger anslag till forskning om alternativ. Från och med 2009 är det Vetenskapsrådet som har ansvar för att fördela anslag till utvecklingen av alternativ till djurförsök. I budgeten finns 13 miljoner kronor per år för detta. Men en del av dessa pengar går även till att förbättra och förändra djurförsöken så att djurens lidande kan minska och/eller så att färre djur behöver användas.

Finns det alternativ till alla djurförsök?

Nej, inte i dagsläget. Många djurförsök har redan ersatts med alternativa metoder, men för att kunna ersätta fler djurförsök behövs mer forskning. Det behövs också mer information och utbildning till dagens och morgondagens forskare, för att t.ex. visa på vilka framsteg som gjorts med cellodlings- och datormodeller. Men också för att få forskare att själva undersöka möjligheterna att vidareutveckla existerande metoder som skulle kunna ersätta de djurförsök som de använder.

Du kan hjälpa till att stödja forskning för att ersätta fler djurförsök! Ge ditt bidrag här >>

Relaterade länkar

Läs fler exempel på djurförsök som ersatts med moderna metoder.

Läs mer om Forska Utan Djurförsök.

 

Aktuellt

Fler nyheter >>

Vi tipsar

Altweb News Feed