Aktuellt

• Val 2010
• Gå med i en europeisk marsch för att göra djurförsök till historia!
• Blogg
• Pressrum
• Sagt i media
• Pressmeddelanden
• E-nyhetsbrev
• Nyhetsbladet Med Andra Metoder
• Nyhetsarkiv
• Fördjupningsartiklar

Forska Utan Djurförsök 

Blogg - september 2010

Här möter du Forska Utan Djurförsöks medarbetare i vårt dagliga arbete.

Sista dagen på ESTIV2010 

Lördag 4 september 2010, kl 16.21
Dr Cecilia Clemedson, ordförande, Forska Utan Djurförsök
cecilia@forskautandjurforsok.se

Ja då var även konferensens sista dag till ända. Sammanfattningsvis kan sägas att det har varit ovanligt många riktigt bra föreläsningar. Idag har det handlat om i huvudsak reproduktionstoxicitet och nya metoder. Egentligen har nya metoder och metodutveckling präglat hela konferensen. Odlingsmetoderna men också analysmetoderna blir mer och mer komplicerade, vilket nog är en nödvändighet om de ska kunna ersätta djurtesterna. Nackdelen är att de nya testmetoderna blir dyrare än de enkla celltesterna och att inte alla lab kan sätta upp dem och använda dem eftersom de är så komplexa.

Thomas Hartung, fd chef för ECVAM och nuvarande chefen för CAAT, USA ger alltid intressanta och underhållande föreläsningar. Det var inget undantag denna gång. Han pratade om vad vi tills nu har lärt oss från utvecklingen och användningen av alternativa metoder. Han gjorde också en jämförelse mellan hur man angriper problemet i Europa och USA. I Europa jobbar vi mer traditionellt och försöker byta ut en metod åt gången medan man i USA mer försöker få ett helhetsgrep och på ett annat sätt använder nya högteknologiska robotiserade metoder för att testas stora mängder kemikalier. I och detta håller USA på att nu ”köra om” Europa som tidigare har varit världsledande på att utveckla alternativa metoder till djurförsök. Annars innehöll inte hans föredrag så många nyheter utan han pratade om REACH och att många fler kemikalier än förväntat har registrerats och att detta kommer att innebär många fler djurförsök än vad ECHA (EU:s kemikaliemyndighet) har uppskattat och att de flesta djuren (ca 90%) kommer att användas för att testa reproduktionstoxicitet. Han tog också upp Asperin som ett exempel på en medicin som inte skulle ha funnits om det hade gjorts djurtester när den utvecklades för 100 år sedan. Den dos som man behandlar huvudvärk etc med skulle nämligen döda hälften av råttorna i ett test för akut giftighet.

I en var konferensens sista föreläsningarna berättade Rodger Curren hur han hade deltagit i en studie med vilken man lyckats övertyga EPA att inte kräva djurtestning för ögonirritationstestning av antibakteriella rengöringsmedel. Man visade nämligen att det istället gick att använda tre relativt enkla celltester för att klassificera dessa produkter som ofarliga, skadliga eller farliga. Med denna positiva nyhet avslutar jag rapporteringen från ESTIV2010.

Tredimensionella cellkulturer är årets stora trend

Fredag 3 september 2010, kl 23.49
Dr Cecilia Clemedson, ordförande, Forska Utan Djurförsök
cecilia@forskautandjurforsok.se

Ännu en intressant och lång dag är till ända. Idag har föreläsningarna handlat om akut- och långtidstoxicitet, nanotoxicitet och produktion av antikroppar. Som jag nämnde igår arbetar fler och fler med att utveckla tredimensionella odlingskulturer speciellt för användning i långtidsstudier. En 3D-kultur med epitelceller från lungvävnad har man med framgång kunnat odlas i  ett år, vilket är ganska sensationellt eftersom vanliga tvådimensionella odlingskulturer knappast klarar odling längre än högst en månad.

Nanopartiklar och nanomaterial och hur man ska testa dem för att vara säker på att de inte är skadliga för människan och miljön, har varit ett hett ämne i ganska många år. En forskare från BASF presenterade en strategi för hur man bäst ska gå tillväga vid denna testning och fick ett mycket gott mottagande på konferensen. I ett första steg testar man om partiklarna överhuvudtaget tas upp genom huden. Han visade hur de t.ex. hade testat olika solskyddkrämer. Eftersom ingen av dem togs upp via huden behöver man inte gå vidare för att undersöka om de har någon skadlig effekt i kroppen utan bara titta på eventuellt effekter lokalt på huden. Om partiklarna tas upp i kroppen får man gå  vidare med olika toxicitetstester enligt ett visst schema.

Sessionen om antikroppsproduktion arrangerades av Forska Utan Djurförsöks motsvarighet i England, Dr Hadwen Trust. Tre engelska  forskare presenterade hur man på olika sätt kan producera antikroppar utan att använda djur. Efter presentationerna frågade en i publiken om alla antikroppar kan produceras utan användning av djur. På detta svarade man enhälligt ja. Då menade frågeställaren att i och med detta skulle alla produktion av antikroppar med djur vara olaglig och kunna förbjudas eftersom det uppenbarligen finns alternativ. Någon var föreläsarna hade roat sig med att gå igenom de fyra största säljarna av antikroppar och det visar sig att dessa säljer närmare 250.000 olika antikroppar, vilket skulle innebär att ca 1 miljon djur har använts för denna produktion. Det var dock ingen som trodde att det, trots att det finns alternativ, skulle bli något snabbt förbud eftersom den alternativa metodiken är svårt och dyrbar, vilket gör att inte vem som helst kan börja använda den direkt. Som så ofta annars krävs en omställningsperiod. Forska Utan Djurförsök kommer självklart att fortsätta bevaka utvecklingen och se hur vi kan bidra till en snabbare omställningfrån djurförsök.

På en sådan här konferens med ca 250 deltagare gäller det också att försöka ”nätverka” så mycket som möjligt och att passa på att prata med personer som man bara träffar på denna typ av konferenser dvs kanske högst en gång per år. Jag hade bland annat ett möte för att planera Skandinaviska Celltoxikologiska Sällskapets nästa konferens i Tammerfors i september 2011. Jag ingår i den vetenskapliga kommittén som är ansvarig för att det ska bli ett intressant vetenskaplig program, så vi diskutera vilka ämnen som skulle kunna locka deltagare till konferensen.

Tredimensionella cellkulturer är årets stora trend

Torsdag 2 september 2010, kl 21.51
Dr Cecilia Clemedson, ordförande, Forska Utan Djurförsök
cecilia@forskautandjurforsok.se

Är nu tillbaka till hotellet efter en lång konferensdag. Jag har varit på föreläsningar från kl 9 imorse till middagsdags. Många av föreläsningarna var intressanta och givande, men ibland kan det blir lite väl specifikt och detaljerat när forskare pratar om sina projekt. Dagens sessioner handlade om lagstiftning och etik när det gäller djurförsök och alternativa metoder, levertoxicitet och metabolism samt hudallergi och hudirritation.

Två av dagens föredrag hölls av svenskar. Mia Emgård från Cellaris AB pratade om hur embryonala stamceller kan användas för att studera olika typer av toxicitet och vilka stamcellsmodeller som de har utvecklat på Cellartis.

Den andre svensken var Patrik Amcoff, som arbetar med testningsriktlinjer på OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, ett internationellt samarbetsorgan där 32 länder finns med). Han pratade om den nya testningsriktlinjen för hudirritation som godkändes av OECD tidigare i år och som är baserad på odlade mänskliga celler.

I och med det finns det nu fyra godkända testningsriktlinjer för hudirritationstestning utan levande djur. OECD ska nu se över riktlinjen för hudirritationstestning med djurförsök. Förhoppningsvis kommer OECD besluta att de inte längre ska rekommenderar djurtester och att djurtestet därmed, på samma sätt som det klassiska LD50-testet (ett test där syftet var att undersöka vilken dos av ett ämne som dödade hälften av försöksdjuren), tas bort från riktlinjerna.

Odling av tredimensionella cellkulturer, bl.a. levercellskulturer verkar vara den stora trenden på årets konferens. De tredimensionella kulturerna, där man odlar cellaggretat bestående av flera olika celltyper i en suspension, är oftast mer komplexa än cellkulturer som odlas fastsittande i plastskålar. Komplexiteten gör att cellerna beter sig mer likt cellerna i kroppen, vilket givetvis är en stor fördel när man använder dem som en modell för vad som händer i människokroppen.
 problem.

 

Europas ledande experter på giftighetstester på celler på plats i Linz

Torsdag 2 september 2010, kl 08.26
Dr Cecilia Clemedson, ordförande, Forska Utan Djurförsök
cecilia@forskautandjurforsok.se

Hösten har kommit även till Linz i Österrike. Det är ca 10 grader, regnigt och blåser. Jag är i Linz för att delta i ESTIV2010, en Europeisk konferens om giftighetstestning på celler. Den förra ESTIV-konferensen arrangerades i Stockholm för två år sedan och då var det jag som hade huvudansvaret. Det är jätteskönt att denna gång bara vara deltagare!

Konferensen började igår med några förmöten. Jag valde att gå på ett möte om att odla celler utan serum. Serum är en blodprodukt som ofta tillverkas av blodet från ofödda kalvar. Det är alltså kalvar som tas ur kroppen på dräktiga kor vid slakt och som töms på blod, ibland med mycket plågsamma metoder, för att förse forskarna med serum. 

Forska Utan Djurförsök har länge försökt att uppmärksamma forskarna på det etiska problemet med att använda kalvserum som vid odling av celler. Tyvärr har det varit så att man inte lyckats odla en del celltyper utan serum. Riktigt vad det är i serumet som cellerna behöver för att må bra, det vet man inte riktigt. Och därför har det varit svårt att ersätta serumet med något annat.

Men nu har utveckling gått på det här området gått fram så pass mycket att man kan odla de flesta celltyper i serumfritt medium. Fast fortfarande finns det en rad olika problem att lösa för att alla typer av celler ska kunna odlas med lyckat resultat i serumfritt medium. Det var bl.a. det som workshopen handlade om. Och även hur man ska få fler forskare att övergå till serumfri odling.

Ett huvudargument är just att man inte vet exakt vad serum innehåller och att olika satser av serum varierar mycket i sammansättningen. Det gör att det egentligen är ovetenskapligt att använda serum eftersom cellerna säkert påverkas på olika sätt när man byter till en annan tillverkningssats, och därmed kan detta också påverka resultatet av experimentet som cellerna används till.

En orsak, förutom att det har varit svårt att odla vissa celler i serumfritt medium, till att det går så trögt att övergå till serumfriodling är att det kan bli svårt att jämföra resultaten från cellförsök som är odlade i serum med de som man får vid serumfri odling.

Allt detta diskuterades i detalj på mötet, och även om det är en bit kvar innan alla celler kan odlas serumfritt så går utvecklingen i alla fall åt rätt håll.

Valkampanj och forskarkontakter

Måndagen 30 augusti, kl 16.47
Karin Gabrielson Morton, sakkunnig på Forska Utan Djurförsök
karin@forskautandjurforsok.se

Det blev ingen mjukstart på hösten här på Forska Utan Djurförsöks kansli.
Högst på prioriteringslistan just nu ligger valkampanjen. Vi kämpar för att få bättre kontakt med alla partierna för att diskutera vår handlingsplan för att ersätta djurförsök och för att höra vad de är beredda att göra efter valet. Men det är svårt, politiker är väldigt upptagna i sina egna valkampanjer och det märks att djurskyddsfrågor inte direkt ligger högst upp på deras prioriteringslistor. Stora stjärnor dock till vänsterpartiets Jens Holm och miljöpartiets Helena Leander som är dem som verkligen tagit sig till att prata med oss.

Många, många kontakter har vi också med forskare just nu. Både sådana som fått forskningsanslag från oss tidigare och andra som vi nu har kontakt med för första gången. Anledningen är den årliga utlysningen av forskningsanslag. Den 1 september går tiden ut att för den som vill söka forskningsanslag, och det är många forskare som ringer och ställer frågor när de jobbar med sin ansökan.

Dessa samtal är otroligt uppmuntrande - det finns så många fantastiska forskare som har idéer till nya metoder som kan ersätta djurförsök. Så många idéer. Men för lite pengar! Vi kommer bara att kunna stödja ett litet antal projekt och inte på långa vägar med de summor som de skulle behöva. Det är många forskare som är bekymrade över att det är så svårt att få forskningsanslag till den här typen av forskning. Det är bara att återigen konstatera att det skulle gå att ersätta betydligt fler djurförsök om det bara fanns pengar till mer forskning. Någon som har ett par miljoner till övers?

Tidigare blogginlägg

Nov-dec 2009 >>

Sök