<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<news>
	<pagetype type="hidden">Nyhet</pagetype>
	<headline type="text" caption="Rubrik" maxlength="100">2 800 försöksdjur om dagen</headline>
	<teaser type="textarea" caption="Ingress" maxlength="255">I december publicerades djurförsöksstatistiken för 2008. Den visar att i genomsnitt används över 2 800 djur om dagen i försök i Sverige.</teaser>
	<body type="textarea" caption="Kort brödtext" maxlength="255">Totalt användes 1 030 163 djur i försök i Sverige under 2008. Dessutom användes nästan 5,8 miljoner fiskar i provfiske för att bedöma fiskebestånd.</body>
	<date type="date" caption="Datum" autochange="0">2010-01-26</date>
	<thumbnail type="image" caption="Liten bild (80x80)"></thumbnail>
	<image type="image" caption="Stor bild (413x200)"></image>
	<content type="html" width="400"><![CDATA[<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN">

<html>
<head>
  <title>Nyhet</title>
  <meta content="text/html; charset=us-ascii" http-equiv="Content-Type">
  <meta name="GENERATOR" content="MSHTML 8.00.6001.18876">
</head>

<body>
  <p>I Sverige liksom i m&aring;nga andra l&auml;nder har anv&auml;ndningen av genmodifierade m&ouml;ss &ouml;kat inom medicinsk forskning. Genom att byta ut, ta bort eller l&auml;gga till gener hos m&ouml;ssen hoppas forskarna kunna f&aring; fram m&ouml;ss som fungerar som b&auml;ttre modeller f&ouml;r m&auml;nniskor i forskning.</p>

  <p>- Att anv&auml;nda genmanipulerade m&ouml;ss verkar vara en trend som st&aring;r sig, trots att det framkommer fler och fler fr&aring;getecken kring hur bra dessa modeller &auml;r i forskning om m&auml;nskliga sjukdomar, s&auml;ger Forska Utan Djurf&ouml;rs&ouml;ks ordf&ouml;rande, dr Cecilia Clemedson. Vi efterlyser mer forskning f&ouml;r att ist&auml;llet utveckla modeller d&auml;r man anv&auml;nder m&auml;nskliga celler fr&aring;n b&aring;de friska och sjuka donatorer.</p>

  <p>Positivt &auml;r att intresset f&ouml;r nya forskningsmetoder utan djurf&ouml;rs&ouml;k &ouml;kar. Inte bara av etiska sk&auml;l, utan &auml;ven f&ouml;r att djurf&ouml;rs&ouml;ken allt mer ifr&aring;gas&auml;tts av vetenskapliga sk&auml;l av b&aring;de forskare och myndigheter. Men tyv&auml;rr har de svenska anslagen till forskning f&ouml;r att utveckla metoder som kan ers&auml;tta djurf&ouml;rs&ouml;k minskat p&aring; senare &aring;r. Och djurtestkraven f&ouml;r l&auml;kemedel, andra produkter och kemikalier kvarst&aring;r.</p>

  <p>- EU:s nya kemikalielagstiftning kommer paradoxalt nog att leda till en kraftig &ouml;kning av djurf&ouml;rs&ouml;ken, samtidigt som man i arbetet med lagstiftningen alltmer kommit att ifr&aring;gas&auml;tta djurf&ouml;rs&ouml;kens l&auml;mplighet f&ouml;r att bed&ouml;ma risker f&ouml;r m&auml;nniskor, ber&auml;ttar Cecilia Clemedson. Vi tycker det &auml;r m&auml;rkligt att man inte v&auml;ljer att satsa mer p&aring; att utveckla fler alternativ.</p>

  <p>I USA satsas nu enorma summor p&aring; en helt ny strategi f&ouml;r giftighetstestning i framtiden. De nya testmetoderna baseras p&aring; m&auml;nskliga celler ist&auml;llet f&ouml;r djur och ska ge snabbare, billigare och b&auml;ttre testmetoder. D&aring; kommer det ocks&aring; f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen att vara m&ouml;jligt att testa effekterna av de blandningar av kemikalier som vi uts&auml;tts f&ouml;r idag. EU:s kemikalielagstiftning d&auml;remot &auml;r helt inriktad p&aring; att testa ett kemiskt &auml;mne i taget, utan att ta h&auml;nsyn till att flera ofarliga kemikalier kan bli farliga tillsammans.</p>

  <p>- Nu efterlyser vi en svensk strategi f&ouml;r hur djurf&ouml;rs&ouml;ken ska kunna minskas, avslutar Cecilia Clemedson.</p>

  <p>L&auml;s mer om&nbsp;vad f&ouml;rs&ouml;ksdjur anv&auml;nds i f&ouml;r forskning i Sverige&nbsp;<a title="" href="/djurforsok/exempel-pa-djurforsok/">&gt;&gt;</a><br></p>

  <p>&nbsp;</p>

  <p>&nbsp;</p>
</body>
</html>]]></content>
</news>

